Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
hade Sonesson, under det han ännu var fänrik, varit beordrad
att upprätthålla befattning såsom kompanichef vid Göta
ingenjörkår under tiden d. 26 juni—d. 29 sept. 1945. Sonesson hade
yrkat att utfå vikariatsersättning för denna tid, varvid han i
första hand åberopat 25 § 2 mom. militära
avlöningsreglementet. ■— Lönenämnden ville till en början erinra, att Sonesson
icke kunde få komma i åtnjutande av vikariatsersättning för
tiden d. 26—d. 30 juni 1945, då krigsavlöningsreglementet varit
gällande. Vad anginge återstående del av förordnandetiden skulle
det enligt det av Sonesson åberopade författningsrummet,
jämfört med 4 kap. 1 § tilläggsbestämmelserna till militära
avlöningsreglementet, ankomma på K. M:t att pröva hans rätt till
vikariatsersättning. Enligt K. M:ts beslut tillkomme det emellertid fr. o. m.
d. 1 juli 1946 Försvarets civilförvaltn. att slutligt handlägga
dylika ärenden. — Enligt lönenämndens mening kunde det
ifrågasättas, huruvida icke 25 § 1 mom. militära avlöningsreglementet
vore tillämpligt i ett fall av förevarande slag. Beträffande detta
stadgande hade visserligen 1936 års lönekommitté i sitt
betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente (S. O. U. 1938,
nr 55, sid. 176) uttalat, att med den avfattning bestämmelserna
i första stycket erhållit desamma icke syntes lämna utrymme för
beviljande av vikariatsersättning inom kompaniofficers- och
underofficersgraderna, i vilka tjänstegöromålen i allmänhet icke
vore så skarpt markerade, att direkt överensstämmelse mellan
beställning och befattning kunde fastställas. Detta uttalande borde
emellertid — såvitt lönenämnden kunde finna — icke hindra att
med stöd av stadgandets ordalydelse fänrik tillerkändes
vikariatsersättning vid tjänstgöring å befattning, som enligt gällande
organisation skulle uppehållas av löjtnant eller — företrädesvis —
kapten. Med hänsyn till sist angivna förhållande borde dock
vikariatsersättningen i dylikt fall icke utgå med högre belopp än som
enligt tabellen i 25 § 1 mom. militära avlöningsreglementet
tillkomme fänrik, som tjänstgjorde såsom vikarie för löjtnant, eller
med en kr. för dag.
KammarR. (kammarr.r:t Ekenberg, assessorn Edsberg,
föredragande, samt adjungerade ledamoten Sandström) yttrade i
utslag d. 8 maj 1947: KammarR. finner ej skäl göra ändring i
civilförvaltn :s beslut, i vad därigenom vikariatsersättning förvägrats
Sonesson för tiden d. 26—d. 30 juni 1945, varunder
krigsavlöningsreglementet varit å honom tillämpligt. Vidkommande av
Sonesson för tiden d. 1 juli—d. 29 sept. 1945 yrkad
vikariatsersättning, så enär Sonesson får anses berättigad att jämlikt 25 §
1 mom. första stycket militära avlöningsreglementet, jämfört med
§ 70 mom. 7 tjänstgöringsreglementet för armén i sistnämnda
mom:s lydelse enligt generalorder d. 15 okt. 1937, nr 2435, för
samma tid åtnjuta dylik ersättning, prövar KammarR. skäligt att,
med undanröjande av myndigheternas beslut i denna del, visa
målet härutinnan åter till chefen för Göta ingenjörkår för ny
behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
