Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
en, vore icke speciella för Malmöavdelningen, utan motsvarande
situation hade åtminstone tidvis under beredskapsåren uppstått
inom så gott som alla sjöstyrkor, varvid liknande förfarande måst
tillgripas för tjänstens behöriga skötande. För personal, som vore
sjökommenderad å torpedbåtar eller å torpedbåtslag, vore
situationen också regelmässigt densamma: mässning kunde icke äga
rum ombord, utan antingen bespisades personalen från
matinrättning i land, om sådan funnes, eller å pensionat eller annat
näringsställe, varifrån vid behov torrskaffning medfördes. Även för
personalen å ubåtar vore det ej ovanligt att i saknad av
depåfartyg landförläggning måste tillgripas. Med hänsyn till vad sålunda
anförts bestredes anmärkningen.
Försvarets civilförvaltn. (generaldirektören Wijnbladh,
krigsrådet Ström och t.f. förste revisorn Stenberg, föredragande)
förpliktade genom resolution d. 28 nov. 1945 på av revisionen
anförda grunder med fastställande av anmärkningen Lindbohm att
ersätta statsverket 849 kr. 60 öre, dock med honom öppen lämnad
rätt att hos vederbörande söka sitt åter efter befogenhet.
Krigsrådet Jehander var skiljaktig och anförde: Av handlingarna
i ärendet och i övrigt framgår, att i anmärkningen angivna
officerare enligt marinorder varit sjökommenderade såsom chefer för
Malmöavdelningen med befälstecken hissat å hjälpkanonbåten nr 44.
Som de vid sådant förhållande under tjänstgöringen varit
tillförsäkrade de förmåner, bl. a. mässpenningar, som omförmälas uti
7 § krigsavlöningsreglementet, kan den omständigheten, att kronan
icke — såsom vederbort och vid sjötjänstgöring allmänneligen
förutsattes — tillhandahållit vederbörande möjlighet att ombord hålla
kajutbord, betaga dem rätt till författningsenligt utgående
mässpenningar. Under sådana omständigheter finner jag icke skäl
bifalla revisionens i målet förda talan.
Lindbohm besvärade sig hos KammarR. under yrkande om
anmärkningens ogillande samt anförde bl. a.: Det slutliga
avgörandet av förevarande anmärkningsmål bleve ett principbeslut med
stor räckvid, då de förhållanden, som anmärkningen riktade sig
mot, under beredskapsåren i större eller mindre utsträckning
varit rådande inom så gott som alla sjöstyrkor, varjämte även
under fredstid liknande förhållanden regelmässigt inträdde vid
visst slag av sjötjänstgöring. Framhållas borde att sjörevisionen,
vilken intill d. 1 juli 1943 tillhörde Marinförvaltn., intill denna
tidpunkt icke blott godkänt de uträkningar, som nu föranlett
anmärkning, utan även, om någon gång tvekan rått, direkt anvisat
användandet av de i ett senare skede anmärkta formerna för
uträkning av terminslön vid sjötjänstgöring under här
ifrågavarande förhållanden. I vad avsåge under fredstid gällande
särskilda föreskrifter för utbetalning av lön m. fi. avlöningsförmåner
under sjötjänstgöring hade Marinförvaltn. d. 18 maj 1942,
föreskrivit att ämbetsverkets föreskrifter av d. 8 dec. 1932 skulle
erhålla följande ändrade lydelse i fråga om sjötillägg: »Sjötillägg
åtnjutes å flottans fartyg av officer och underofficer med veder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
