Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Riksräk.V. (tjf. generaldirektören Arvidsson och t.f.
byråchefen Backlund) ogillade anmärkningen.
Föredraganden, t.f. revisionskommissarien Stennert, med vilken
byråchefen Andersson förenade sig, var skiljaktig och anförde: Resa,
som tjänsteman företoge mellan sin bostad och den tjänstelokal, där
hans dagliga tjänstgöring vore förlagd, dels för inställelse till den
dagliga tjänstgöringen och dels för hemfärd därifrån, kunde ej
hänföras till resa för förrättning i statens ärenden och kunde därför
bestämmelserna i allmänna resereglementet ej tillämpas på dylika
resor (KammarR :s årsbok, årg. 1941 ref. 35). De resor, varom i
anmärkningen vore fråga, hade företagits mellan den tillfälliga
bostaden å tjänstgöringsorten Borås och Älvsborgs regementes
kasernetablissemang, vilket vore beläget inom staden Borås administrativa
område men på ett avstånd av 173 m. från gränsen för stadens
planlagda område. Då, såsom här vore fallet, förrättningsman mot
åtnjutande av traktamentsersättning fullgjorde tjänstgöring å annan
ort än den ordinarie stationeringsorten och därvid företoge resor
mellan kvarteret och tjänstestället, syntes icke anledning föreligga
att i fråga om ersättning för dylika resor tillämpa förmånligare
ersättningsgrunder än som i motsvarande fall tillämpades vid resor
för inställelse till tjänstgöring, då denna fullgjordes å den
ordinarie stationeringsorten. Såsom stöd för denna uppfattning
åberopades jämväl KammarR :s utslag d. 20 dec. 1946 på besvär av G. H.
Backman. På grund av det anförda och då anmärkningen enligt hans
mening vore rätteligen grundad, hade densamma bort fastställas.
Hos KammarR. anförde revisor R. Sangberg besvär med
yrkande, att anmärkningen måtte fastställas.
I sin förklaring över besvären anförde Dahlberg bl. a. följande:
10 § i resereglementet innehölle icke annan inskränkning i fråga
om paragrafens giltighet vid förrättningsresor av ifrågavarande
natur än som betingades dels av den i stadgandet angivna
maximeringen av ersättningsbeloppet dels ock av bestämmelsen i
reglementets 5 §, att resekostnadsersättning ej utginge för färd,
som ej överstege en km. Att föreskrifterna i 10 § ej skulle gälla
vid resor inom en stads planlagda eller administrativa område
vore ingenstädes utsagt. Resornas längd mellan förrättningsställe
och nattkvarter kunde även inom sådana områden bliva ganska
betydande. Kostnaderna för dylika resor kunde sålunda komma
att uppgå till ej oväsentliga belopp, vilket kunde inträffa särskilt
vid de tillfällen då organisationsnämndens förrättningar vore
förlagda till plats på landsbygden. Stennert hade vid utveckling
av sin avvikande mening anfört, att det vid tjänstgöring å annan
ort än den ordinarie tjänstgöringsorten icke funnes anledning att
i fråga om ersättning för dylika resor tillämpa förmånligare
ersättningsgrunder än som i motsvarande fall tillämpades vid
resor för inställelse till tjänstgöring, då denna fullgjordes å den
ordinarie stationeringsorten. Häremot kunde genmälas, att
resereglementet icke innehölle någon bestämmelse, om att man vid
utbetalning av resekostnadsersättning enligt 10 § på grund av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
