- Project Runeberg -  Kammarspel / Opus I. Oväder /
35

(1907-1909) [MARC] Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OVÄDER.

35

HERRN.

Då ni kom med bröllopstårtan ... Är det sig likt?

KONDITORN.

Alldeles lika .. . Palmerna ha ju vuxit förstås; ja,
det är sig likt...

HERRN.

Och blir, tills ni kommer med begrafningstårtan.
Efter en viss ålder ändras ingenting, allting stannar,
men rör sig framåt bara som en kälke på
sluttningen ...

KONDITORN.

Ja, så är det!

HERRN.

Och på det här sättet är det lugnt... Ingen
kärlek, inga vänner, bara lite sällskap i ensamheten; och
då blir människor människor, utan äganderätt till
ens känslor och sympatier; så lossnar man som en
gammal tand, och faller ut, utan smärta och
saknad. Louise till exempel, en ung vacker flicka, af
hvars åsyn jag erfar ett välbehag, som af ett
konstverk det man icke begär att få äga; ingenting stör
vårt förhållande! Min bror och jag umgås som två
gamla gentlemän, hvilka aldrig komma hvarann för
nära eller intränga i förtroenden. Genom att hålla
det neutralt med mänskorna, får man ett visst
afstånd, och på afstånd ta vi oss bättre ut. Med ett
ord, jag är nöjd med ålderdomen och dess stilla ro —
[Utåt.] Louise!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:23:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammarspel/op1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free