Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPÖK-SONATEV.
51
ÖFVERSTEN.
Ska vi konversera då?
GUBBEN [långsamt och med pauser].
Tala om väderleken, som vi känner, fråga hur vi
mår, som vi vet; .jag föredrar tystnaden, då hör man
tankar, och ser det förflutna; tystnaden kan
ingenting dölja... hvilket orden kan; jag läste häromdan
att språkens olikhet verkligen uppkommit hos de vilda
folken i afsikt att dölja stammens hemligheter för de
andra; språken äro således chiffer, och den som
finner nyckeln, han förstår alla världens språk; men det
hindrar icke att hemligheter kunna röjas utan nyckel,
och särskildt i det fall att faderskapet behöfver
bevisas, men bevisning inför domstol det är något annat;
två falska vittnen utgöra full bevisning däruti de ense
äro, men på sådana expeditioner jag åsyftar, tar man
inga vittnen med sig, naturen själf har nedlagt hos
människan en blygselkänsla, som söker dölja det som
skall döljas; dock vi glida in i situationer utan att
vilja det, och tillfällen erbjuda sig stundom, då det
hemligaste skall uppenbaras, då masken ryckes från
bedragaren, då bofven afslöjas . ..
[Paus; alla betrakta hvarandra tigande.]
GUBBEN.
Så tyst det blef!
[Lång tystnad.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
