Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proletärer - Förtrampad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRTRAMPAD
65
hund, och ej häller till byn, ty där fick han stryk av de
många bondungarne. Han var till den grad blyg, att han
löpte in i stugan, när ett åkdon for förbi på landsvägen.
Men när Per var sju år inträffade en stor händelse:
mormodern dog.
De bägge barnen togos tillfälligtvis hem till Lovisa,
och sedan den gamla nödtorftigt förts till jorden, gick
Storm upp till Jan Ersson i Baggerud för att få det
rangerat med barnen. Han ville ej ha dem hemma — han
hade nog av sina egna två, och Lovisa gick dessutom
med den tredje. Det kunde aldrig falla henne in att
motsätta sig mannens åtgärder i saken, så mycket mer som
hon väl mindes deras överenskommelse.
Den minste hade genast lockat en hel del spekulanter.
För honom betalades ju 5 kronor i månaden, och Jan
Ersson hade redan lovat honom åt en torpareänka.
Per, som åt socknens bröd, var lite mindre begärlig.
På honom finge man väl anställa auktion.
Efter några dagar möttes också Pers rädda ögon av
Jan Ersson, som kom in i stugan för att hämta honom
upp till sockenstugan, där auktionen skulle försiggå.
Det gick runt i hans lilla huvud, då modern lyfte
upp honom i vagnen, men han strävade ej emot ens med
ett finger och lät ej ett ljud förnimmas.
»Han tyckes inte vara bangen av sig», sade Jan
Ersson med ett nådigt småleende till Lovisa.
Sanningen var, att förskräckelsen alldeles förlamat
honom
Det var denna gång icke någon mer människa än
Per till salu, så det var ej så mycket folk. Eljes voro
dessa auktioner ett slags folknöjen, som stodo högt i kurs.
Saxon: Under kampen för bröd. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
