Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Proletärer - Också hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
att de minskade behaget i hennes ansikte. Tvärtom
förlänade det henne en viss blaserat-distingerad prägel.
Vem var hon? Ett en avsigkommen »bättre» mans
barn, som fått lov att gå ut i världen för att tjäna sitt bröd,
eller en vanlig tjänsteflicka, som med kvinnans ovanliga
förmåga i detta fall hunnit att bli dam?
Han studerade hennes ansikte. Det gav ingen
upplysning. Näsvinklarne voro fina och friska, och det
brukade de inte vara på underklasskvinnor vid hennes ålder,
men det var ju icke nog att döma efter.
Han sökte efter något uppslag till ett samtal, men det
stora folktomma rummet kvävde alla sådana. Ett par
försök med väderleken och schweizeriklockan till
utgångspunkt hade efterträtts av en hopplös paus., leke gåvo de
honom häller något svar på hans frågor, vilken hon var.
Bäst det var, öppnades dörren för tvänne i snygg
arbetsdräkt klädde män.
Hon mönstrade dem med en hastig blick och sade
med hela värdigheten av ’en general, som ä.r van att
kommendera: *
»Andra ingången i porten!»
Den ene av arbetarne svängde ögonblickligen på
klacken. Den andre stirrade en stund, flat och förvånad, innan
han följde sin kamrat.
Men den ensamme gästen mitt emot disken hade fått
svar på sin fråga. S å rynkade endast uppkomlingen på
näsan!
Denna upptäckt gjorde honom också lite djärvare,
och han frågade:
»Varför motade ni ut dem?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
