Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småstadsbilder - De sinas hopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SINAS HOPP
177
det vore ej als lämpligt att dra in ett sådant här gammalt
skrälle till svärmor i huset.»
»Men till dess, mamma?»
»Ja, även sedan dess», tillade Sven. »Den ’lilla, söta
hustru’, som inte kan tycka om mamma och Märta, kan
inte hällei tycka om mig.»
»Spjuver där — du har väl ingenting i kikaren?»
»Nej, mutter lilla, det försäkrar jag. Jag har annat
att tänka på, än så länge åtminstone.»
Så förflöt kvällen under grävandet i gamla minnen
och byggandet av framtidsförhoppningar. Allting, till och
med julklapparne, gav anledning därtill.
Juldagen voro de hemma, och annandagen gjorde
de besök hos gamla bekanta. Även dessa gjorde den
iakttagelsen, att Sven blivit blek och såg överansträngd ut.
»Ser du det», sade modern. »Du får inte arbeta så
hårt.»
»Vart skall jag ta vägen? Lemna dig och Märta på
gatan? Tror du inte, att tanken därpå skulle pina mig
ändå mera?»
»Men du är också så tankspridd ibland.»
»Tror du då, mor, att en sådan värksamhet som min
agentur, går av utan ständig omtanke?»
»Nu behövde du väl ändå inte...»
»Visserligen inte, men det är så, att det blivit en
vana at: alltid ha den i tankarne, och dit kommer jag
också ständigt tillbaka, jag må vilja det eller ej. Det
har blivit en del av mig själv. Men nu skola vi
sysselsätta oss med angenämare saker.»
Och så sjöng han en visa, så rolig, att de höllo på
att skratta sig fördärvade.
Saxon: Under kampen för bröd. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
