Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Nya tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TAG
299
styrka låg i att leta upp dugligt, för sin plats passande
folk och kommendera detsamma. Sin egen tid använde
han till sysselsättningar, som han hade mera lust för än
grovarbete och vilka betalade sig bättre. I hans bästa
mannaår var det ingen i socknen mer än han, som kunde
sätta upp ett kontrakt eller en handling, vadan han snart
blev oumbärlig, då något sådant skulle göras. Började
han så med att hålla auktioner, något som hans
ordförandeskap i kommunalnämden och stämman underlättade,
alldenstund han fick socknens pängar att röra sig med och
sålunda kunde — mot förhöjt auktionsarvode — betala
kontant eller inom kort tid åt dem, som voro i behov
av pängar.
Så hade det gått för honom, altjämt framåt. Han
hade haft tur, tur med allting utom ett — sin son.
Det var just för dennes skull, han nu var ute. Något
allvarsamt måste göras, och det utan dröjsmål.
Själv kunde han ju falla ifrån när som hälst, och
hur skulle det då gå? Ja, då bleve icke gården gammal
inom släkten. Och dessutom ville han när som hälst slippa
från bråket med jorden och drängar och pigor och alt
möjligt. Pojken var ju 23 år gammal, stor och stark,
men ville ej arbeta eller ta sig för med något som hälst
nyttigt.
Nu hade nämdemannen också beslutat sig för att
tala med kyrkoherden om saken.
Han hade nu ej överdrivet förtroende för
kyrkoherden, en tämligen ung, petigt fin karl med en kolossal
samling böcker och ett sublimt förakt för »det låga gruset»
— således en fullkomlig motsats till den gamla
uppsättningen, som man rådfrågade, om man skulle lägga på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
