Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Nya tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA 7AG
357
Ute på trädesåkern träffade Erik plötsligt på en
välbekant figur, som gick och harvade.
Det var Lars.
»Är du här?»
»Ja, sedan den 24 april.»
Erik hade varit i hemmet blott en dag, sedan han
kom från skolan, och då hade han haft brått, vadan han
ej kommit att märka, att både Per och Lars voro borta.
»Men varför flyttade du?»
»Å, det kan väl Erik tänka sig — det var det
vanliga. Det vart på tok med Maja, och då var det ingen
annan råd än att bli slav.»
Det hade redan kommit ett bittert, tungsint drag över
den fordom så muntre Lars’ ansikte.
»Du försökte att få torpet?»
»Ja, nog gjorde jag det, men jag visste väl förut,
att det ingenting tjänade till. Det ser ut, som om
nämdemannen vore räddare om den där jordlappen, där i alla
fall husen stå kvar efter Jon Persson, än om hela
fjärn-deln.»
»Du kunde inte komma åt Amerika?»
»Om jag velat bära mig åt som en fähund och farit
ifrån flickkraken, så hade det kanske kunnat bli någon
möjlighet. Men det ville jag inte, för jag var dum. Hon
hade lika gärna kunnat sitta i arrest vid fattiggården
som här i statbyggningen, och om jag kommit i väg, så
hade det väl på något vis kunnat gå för henne att komma
efter. Har en fastnat här, så kommer en aldrig hän,
förstås.»
»Hör du, hurudan karl är rättaren?»
»Han är inte mer rättare än jag. Innan baron bygde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
