Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Nya tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TAG ,
379
har, går åt. Jag står skriven för mycket mer än jag
rår om, så det är inte att tänka på att få gården kvar.
Det är det alra förfärligaste, att det inte fins någon
möjlighet till det.»
Den kraftiga gestalten skakades av konvulsivisk gråt.
Och det värkar alltid så gripande att se en man gråta.
Ty han gör det ej av första anledning, och han tröstas
ej med ett ord eller en smekning.
»Ni får inte alldeles släppa tömmarne, far», sade Erik
i bevekande ton. »Vi få lov att ha tankarne klara och
se till, vad som kan göras.»
»Det är ingenting.»
»Jo, bevars.»
»Nej, ingenting. Om jag tar Anders-Pers-mora, och
henne kan jag få, så räcker det i alla fall inte till.»
»Jaså, ni har övergett tanken på henne?»
»Ja.»
Det blev tyst en stund.
»Om du hade tagit Anna, så hade det gått ändå.
Då hade du kunnat köpa gården, när jag gjorde
konkurs. Du...»
»Nu skola vi inte göra varandra förebråelser och
inte häller tala om omöjligheter», avbröt Erik. »Att det
inte duger att bygga på bara /pängar, det har ni väl
sett nu.»
»Ja, ja», jämrade sig gubben. »Å, det är förfärligt
det här! Att få gå från gården och rubb och stubb.»
»Å, nära på hälften är min», sade Erik tröstande.
»Vad hjälper det! Du kan inte lösa in den andra
i alla fall. Och uppsättningen här kostar pängar, det
förstår du nog.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
