Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I och med denna uppfattning af den intellectuella
åskådningens natur, blef Schelling upphofsman till den
mäktiga omhvälfning i den philosophiska methoden, som
blifvit betecknad med namnet speculation i motsats till
reflexion. Då reflexionen endast fattar det enskildta i
förhållande till andra enskildta och sålunda aldrig kommer
längre än till de secundära orsakerna och den relativa
betydelsen af tingen, så består deremot speculationen i ”att
framställa allt uti det absoluta”, eller att ur åskådningens
totalitet utfinna beskaffenheten och betydelsen af det
particulära[1]. En sådan framställning heter construction,
emedan den, i likhet med Geometriens method, grundar sig
på intuitiv uppfattning och ej, såsom Logikens, på
motsägelsesatsen, Formen för denna construction var för
Schelling gilven genom sjelfva den intellectuella åskådningen, och
potensbegreppet blef dess egendomliga methodiska
häfstång. Den intellectuella åskådningen innebär nemligen en
tvåfald af riktningar, en motsats af något reellt (åskådadt)
och ideellt (åskådande) och tillika att båda skola vara
samma identiska väsende. Den innebär sålunda. en triplicitet,
en fortgång från thesis till antithesis och en synthetisk
förmedling af båda. Denna triplicitet, som Fichte fattat
såsom den allmänna grundformen för Jagels verksamhet,
måste för Schelling, i öfverensstämmelse med grundtanken i
hela bans lära, visa sig såsom urtypen för hela
verldsutvecklingen, såsom den universella lagen för den sig till allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
