- Project Runeberg -  Framställning af Den Philosophiska Methodens utveckling från kant till Hegel. Academisk Afhandling /
34

(1850-51) Author: Axel Nyblæus With: Fredrik Afzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

enheten af universi båda urmomenter, det allmänna och det
särskilda, det ideella och det reella, i de mångfaldigaste
potenser och grader; och i följe häraf en mikrokosm af
makrokosmen, en spegel af verldsalltet.

Men då i allt individuellt de motsatta sidorna af
ideellt och reellt äro förenade, så kan det aldrig existera
såsom hvilande, utan är inbegripet i en beständig rörelse och
fluctuation, i det de polara sidorna än genomtränga
hvarandra, än åter vilja sätta sig såsom sjelfständiga. M. a. o.
liksom det allmänna oupphörligen är inbegripet i
sträfvandet att particularisera sig, så är det particulära inbegripet
i sträfvandet att förallmänliga sig; hvaraf följer att den
concreta enheten, då den på ett ställe uppstår, eo ipso förgår
på ett annat. Det ändliga och oändliga äro derföre ej att
betrakta såsom tvenne skilda verldar, utan båda lefva alltid
inom hvarandra, så att det Ideala och Gudomliga hvarken
är ett abstract väsende, som uppslagit sin boning utom och
på andra sidan af företeelsernas verld, ej heller det
ändliga, materiella, någonsin en på det Gudomliga utblottad
tillvaro, utan hvad i sanning är och utöfver hvilket ingenting
högre låter tänka sig, är just den evinnerligt lefvande, i en
fortfarande pulsering af uppkomst och förgängelse, af
idealisering och materialisering stadda Verldsprocessen[1].
Men verldsprocessen, det är — Ideen. ”Ideen, såsom


[1] Anf. st. Th. I. pp. 144—45. ”So das Unendliche gegen
das Endliche in qvalitativer Beziehung von Anderen zu
einander gesetzt, ist es das Schlecht-Unendliche, das Unendliche des
Verstandes zu nennen,. ... es sind damit zwei
Bestimmtheiten; es giebt zwei Welten, eine unendliche und eine endliche,
und in ihrer Beziehung ist das Unendliche nur Grenze des
Endlichen, und ist damit nur ein Bestimmtes, selbst endliches
Unendliches. Jmfr Encyklop. Th. I. p. 187.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:25:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kanthegel/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free