Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ItESA TILL KINA.
något arbete för skörden, ty, som Ovidius: »rostro intacta
nec ullis, Saucia vomeribus per se dat omnia tellus».
Lättjan är derföre ett hufvuddrag hos detta folk och apathien
blef grundlaget till deras religion, fullkomligast utbildad i
det Tibetanska sökandet efter Intet. Hinduen vidhåller sin
religion endast på grunden af liknöjdhet, och svårigheten
uti Hinduernas öfverbringande till kristna läran ligger till
en del äfven uti naturen kring dem, som så uppenbart
vederlägger skriftens ord: »Den der icke vill arbeta, han skall
heller icke äta». Hinduen behöfver aldrig annat än lefva
för dagen, ban blir följaktligen en dagdrifvare, och han
anser det vida beqvämare att tigga, stjäla eller köpa
Europeiska varor, än att sjelf hafva besväret med dylikas
görande; det är ingen oförmåga hos honom, ej heller ovilja
mot utländskt, ty hans förmåga visar sig uti
förfärdigandet af de finaste mussliner, dem vi ej kunna göra efter,
ocn hans lust att taga emot Europeiska varor visar hvarje
Hindus drägt, merändels af Europeiska tyger, och de
äfven till det innersta af landet spridda Europeiska
varorna.
Här se vi oss föranlåtna att vidröra en åsigt, som
stiger upp i hvarje ny berättelse om Indien, på nytt sätt
uppstufvad, men af ganska gammalt ursprung, den
nemligen, att Hinduerna, genom sina strängt skiljda kaster, äro
utstängda från europeiska framsteg. För det första, hvad
angår den stränga kastskillnaden, så äro visserligen
Hinduerna ursprungligen fördelade i. de fyra stora kasterna:
Brah-miuer, Kschatrias, Vaisias och Sudras; men genast efter
dessa* första uppkomst splittrades de i 80 under- eller
mel-lan-kaster, så att de indiske lagstiftarne funno sig föranlåtne
till en massa af minutiösa lagstadganden med afseende på
hvar och en af dem. Derjemte säger Colebroke i »Asiatic
Researches»: att, enligt deras egna lagar, en Brahmin, som
ej kan bestå på sin syssla, må lefva såsom krigare,
jordbrukare, boskapsvaktare, eller handelsman, utom i vissa
varor. En Kschatria får likaledes sysselsätta sig med alla
de nämnda yrkena; ja, göra en Brahmins tjenst, utom i tre
ling: han får ej lolka Vedas (de heliga böckerna), ey offra,
och ej laga gåfvor af en ren hand. All slags lärdom, lä’
karekonst, målning och de fria konsterna, penningelåns och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
