- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Förra bandet /
194

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - VII - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppnade vagnsdörren stod en lakej. Portvakten stod och
höll uppe vestibuldörren. Anna Arkadjevna lösgjorde med
sin lilla snabba hand klänningsärmens spetsar från hakarna
i pälsen och med en böjning på huvudet och ett uttryck av
hänryckning i ansiktet lyssnade hon till Vronskij, som
ledsagade henne ut.

— Låt oss anta, att ni ingenting alls sagt. Jag begär
ingenting, — sade han, — men ni vet, att det är inte
vänskap, jag behöver, blott en lycka är mig möjlig i livet, detta
ord, som ni tycker så illa om... ja, kärlek...

— Kärlek... — upprepade långsamt hennes inres röst,
och just som hon fått loss armgarneringen, tillade hon högt:
— jag tycker inte om detta ord, därför att det för mig har
en alltför stor innebörd, betydligt större, än ni kan förstå,
— och hon såg honom i ansiktet. — Farväl!

Hon räckte honom handen och med snabb och spänstig
gång gick hon förbi portvakten och försvann i vagnen.

En brännande känsla stannade kvar hos honom efter
hennes blick och beröringen av hennes hand. Han tryckte en
kyss på sin hand på det ställe där hon berört den och
for så hem lycklig i medvetandet, att han denna afton
kommit sitt syftemål närmare än han gjort på de två sista
månaderna.

VIII.



Alexej Alexandrovitj hade först icke funnit något
särskilt stötande i att hans hustru suttit tillsamman med
Vronskij i avskildhet vid ett bord och ivrigt samtalat om
något. Men han lade märke till, att detta syntes de övriga i
salongen vara något ovanligt och stötande, och därför
tycktes det också honom vara det. Han kom till det
beslutet, att han måste tala med hustrun om detta.

Då Alexej Alexandrovitj återvänt hem, gick han in i sitt
arbetsrum som han vanligen brukade och slog sig ned i en
länstol och öppnade en bok om papismen, i vilken han lagt
en papperskniv som märke, och läste så till klockan ett,
som han alltid brukade. Blott ibland strök han sig över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/1/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free