Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Naturligtvis inte just nu», — tänkte Levin, — »men
någon gång längre fram.» Levin hade nu starkare än förut
en känsla av att det i hans inre fanns något oklart och
orent och att han i sitt förhållande till religionen intog en
tvetydig ställning, något som han så klart kunde se och
ogilla hos andra och varför han hade gjort sin vän
Svijazjskij förebråelser.
Då Levin tillsammans med sin fästmö hemma hos Dolly
tillbragte denna dags afton, var han vid särskilt muntert
lynne och för Stepan Arkadjevitj uttolkade han det
upplivade tillstånd, vari han befann sig, genom att säga, att
han kände det som en hund, som man lärt att hoppa genom
ett tunnband, som efter att äntligen ha kommit underfund
med saken och utfört vad man begärt av den skäller vilt av
glädje och viftar med svansen och i sin förtjusning skuttar
upp på bord och i fönstersmygar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
