- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
64

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

XIV.



Levin hade varit gift i snart tre månader. Han var
lycklig, men det var dock alls icke så som han väntat. Vid
varje steg hade han att möta besvikelse i fråga om vad han
förr drömt sig men också hänförelse över sådant som han
icke anat. Han var lycklig, men efter sitt inträde i det
äktenskapliga livet blev han på många sätt varse, att detta
alls icke var vad han tänkt sig. Han fick nu gång på gång
känna på detsamma som en man, vilken beundrat en
farkosts jämna, lätta färd över vattnet, har att erfara, då han
själv satt sig i båten. Han fick känna på, att det icke bara
var fråga om att sitta i lugn, utan att det också gällde att
med ständigt bibehållande av uppmärksamheten tänka på
den kurs, som skulle hållas, att besinna, att man hade
vattendjupet under sig och att man hade skyldighet att ro,
och att det därvid gjorde ont i de ovana händerna. Att se
på var nog lätt, men att själv göra det var svårt, om det
också var förenat med glädje.

Då han var ogift och iakttog andra i deras äktenskapliga
liv, de futtiga bekymren, tvisterna, svartsjukan, hade han
blott föraktfullt lett i sin själ. I hans blivande
äktenskapliga liv kunde det enligt hans tro icke komma att finnas
något dylikt, till och med de yttre formerna för detta liv
måste, så tycktes det honom, komma att bli helt olika
andras levnadssätt. Och så med ens visade det sig att
tvärtemot all förmodan hans liv tillsammans med hans egen
hustru alls icke blev något från andras särartat utan helt
och hållet kom att bestå av dessa obetydliga bagateller,
som han förr så föraktat, men som nu mot hans vilja fingo
en oerhörd och obestridlig betydelse. Och Levin fick se,
att det alls icke var så lätt att komma till rätta med alla
dessa obetydligheter som det förr synts honom. Oaktat
Levin varit övertygad om, att han haft full förståelse för
vad ett äktenskap var, hade han, såsom fallet är med så
gott som alla män, ofrivilligt tänkt sig livet inom
äktenskapet blott som ett njutande av kärlekslyckan, för vilken
ingenting fick stå hindrande i vägen och från vilken inga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free