Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plaskande i vatten, och han kunde icke förstå, vad det kunde
bero på.
Han sökte försiktigt lämplig plats för fotstegen och
flyttade sig närmare intill hunden. — Pil!
En enkelbeckasin flög upp framför hunden. Levin
lyfte bössan, men just som han skulle sikta, hörde han
ännu tydligare det plaskande ljudet bakom sig, plumsandet
kom närmare beledsagat av Veslovskijs röst, som ropade
något med en underlig högljuddhet. Levin märkte, att
han höll bösspipan riktad strax bakom beckasinen, men
tryckte i alla fall av.
Efter att ha fått förvissning om att han skjutit bom, såg
Levin sig om och blev varse, att hästarna icke längre stodo
på vägen utan dragit åstad med trillan ut i kärrmarken.
Veslovskij, som hade velat åse skjutningen, hade kört
ut från vägen, så att hästarna sjunkit ned i kärrdyn.
»Fan måtte ha flugit i honom!» muttrade Levin för sig
själv och vände tillbaka till platsen, där fordonet satt fast.
— Varför körde ni iväg? — yttrade han torrt till Veslovskij
kallade till sig kusken och började hjälpa upp de
nedsjunkna hästarna.
Levin var förargad över att ha blivit störd vid
skjutningen och blev ytterligare förtretad över, att man kört fast i
sankmarken med hans hästar och allra mest över att
varken Stepan Arkadjevitj eller Veslovskij kunde ge honom
och kusken den ringaste hjälp med att få upp hästarna
och lösgöra dem från skaklarna, då ingen av de båda
herrarna hade det ringaste begrepp om hur man handskas med
seldon. Utan att ge Vasenjka ett ord till svar på hans
bedyranden, att marken varit alldeles torr, deltog Levin i
kuskens arbete med att få hästarna fria. Men sedan han fått
känna en livande värme av kroppsarbetet och sett hur
ivrigt och mödosamt Veslovskij halat i vagnen, så att han
dragit loss ena stänkskärmen, började Levin göra sig
förebråelser för att han under inflytande av gårdagens
känslostämning uppträtt väl kyligt mot Veslovskij och lade sig vinn om
att genom särskild älskvärdhet förta intrycket av det
sträva uppträdande, han nyss visat. Då allt hade bragts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
