Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sjätte delen
- XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XIII.
Jägarregeln, att om man icke gått miste om det första
villebrådet, skall jaktlyckan stå bi, visade sig hålla streck.
Trött, hungrig och lycklig återvände Levin vid tiotiden
till härbärget efter att ha tillryggalagt bortåt tretton verst.
Han hade med sig nitton stycken av det fina villebrådet och
ytterligare en and, som han bundit fast vid bältet, då det
icke fanns plats för den i jaktväskan. Hans kamrater hade
redan varit vakna en god stund, de hade hunnit bli
hungriga och hade ätit frukost.
— Vänta litet, jag vet att det skall vara nitton stycken,
— sade Levin och började för andra gången räkna igenom
sina beckasiner och dubbelbeckasiner. De hade icke mycket
kvar av det ståtliga yttre de haft, då de flugit upp
framför hans bösspipa. Nu lågo de tillknycklade och stela, med
hängande huvuden, bestänkta av levrat blod.
Han hade räknat rätt, och Levin hade nöje av att se
Stepan Arkadjevitjs avundsjuka. Hans angenäma känsla
ökades ytterligare av, att han vid sin återkomst till
härbärget redan fick motta ett bud, som kom med en biljett från
Kitty.
»Jag är glad och alldeles frisk. Om du varit ängslig för
min skull, kan du känna dig lugnare nu än förut. Nu har
jag hos mig en ny livdrabant, Marja Vlas’jevna (det var
barnmorskan, en ny och viktig person i Levins familjeliv).
Hon har kommit hit för att titta till mig. Hon har inte
funnit något att anmärka på min hälsa, och hon har blivit
ombedd att stanna kvar här, tills du kommer tillbaka. Jag
är glad och kry och alla andra med. Du behöver visst inte
skynda dig. Är jakten god, kan du gärna stanna en dag
till.»
Dessa båda glädjeämnen, den lyckade morgonjakten och
meddelandet från hustrun, voro så stora, att några små
obehagligheter, som senare på dagen stötte till, lätt drogo
förbi.
Den ena bestod däri, att den röda sidohästen, som
tydligtvis legat i väl mycket under gårdagen, icke ville äta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0223.html
