Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunnat bli på annat sätt? Nå, hur tror du? Skulle det
kanske kunna vara på något annat sätt än att du vore
Stivas hustru?
— Jag vet verkligen inte. Nå, du skulle säga mig...
— Ja, ja, men vi har inte slutat än med Kitty. Är hon
lycklig? Han är en präktig man, sägs det.
— Det är inte nog med att det är en präktig man. Jag
vet ingen bättre man.
— Å, vad det gläder mig! Vad jag är glad! Inte nog,
att det är en präktig man, — upprepade hon.
Dolly log.
— Men nu skall du tala med mig om dig själv. Du och
jag har mycket att säga varann. Jag har talat med... —
Dolly visste icke, hur hon skulle kalla honom. Både att
kalla honom för greven och Alexej Kirillovitj tycktes henne
onaturligt.
— Med Alexej, — sade Anna, — jag vet, vad ni talat
om. Men jag ville öppet fråga dig, vad du tänker om mig,
om mitt liv?
— Ja, hur skall jag så här med ens... Jag vet
verkligen inte.
— Nej, säg mig i alla fall... Du ser mitt liv. Men du
får inte glömma, att du ser oss på sommaren, då du är på
besök och vi har främmande... Men vi kom hit tidigt i
våras, då levde vi alldeles för oss själva, och vi skall leva för
oss själva, jag vet inget bättre än det. Men tänk dig mig
ensam utan honom, och den tiden kommer... Jag kan på
allt förstå, att det ofta kommer att bli så, att han kommer
att tillbringa halva sin tid utanför hemmet, — sade hon,
reste på sig och satte sig närmare Dolly. — Naturligtvis, —
avbröt hon Dolly, som velat invända något, — naturligtvis,
gör jag inget våld för att hålla honom tillbaka. Inget tvång
från min sida. Det är kapplöpningar nu, han deltar med
sina hästar, han far dit. Det gläder mig. Men tänk på mig,
föreställ dig min belägenhet... Men varför tala om detta!
— Hon log. — Nå, vad talade han med dig om?
— Han vidrörde en sak, som jag själv skulle vilja
överlägga med dig om, och jag har lätt att föra hans talan: det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
