- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
306

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte delen - XXIX - XXX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ja, men varför gör vi inte som köpmän? Varför inte
hugga ner en park för anskaffande av lindbast? — sade
Levin återvändande till en tanke, som fängslat honom.

— Ja, det är nog som ni sade därför, att vi har en eld att
bevara. Och sådana tilltag passar inte hop med vad som
tillhör en adelsmans uppgift. Och det verk, som åligger en
adelsman, är inte sådant som förehas här på valmötet, utan
det är en gärning, som utföres i avskildhet. Det finns en
ståndsinstinkt, som säger, vad man bör och inte bör. Och
hur är det inte med bönderna, ofta nog har jag lagt märke
till det: en duktig bonde söker komma över så mycket jord
som möjligt. Hur usel marken än kan vara, plöjer han
överallt. Likaledes utan beräkningar. Och till ren förlust.

— Ja, och det gör vi med, — sade Levin. — Det var
riktigt trevligt att träffas, — tillade han, seende Svijazjskij
komma fram mot dem.

— Ja, vi har i dag träffats för första gången sedan vi
var hos er, — sade godsägaren, — och tagit oss en pratstund.

— Jaså, då har ni väl rackat ner på de nya
förhållandena? — sade Svijazjskij med ett leende.

— Ja, det är inte utan.

— Vi har sagt ut vad som legat oss på hjärtat.

XXX.



Svijazjskij tog Levin under armen och begav sig med
honom till de sina.

Nu var det omöjligt att undgå att träffa samman med
Vronskij. Han stod i sällskap med Stepan Arkadjevitj och
Sergej Ivanovitj och såg rakt mot Levin, då denne gick
fram till dem.

— Det gläder mig. Jag vill minnas, att jag har haft
nöjet att träffa er... hos furstinnan Stjerbatskaja, — sade
han och räckte Levin handen.

— Ja, det minns jag mycket väl, — sade Levin och
vände sig genast blossande röd till sin bror och började tala
med denne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free