Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avgivit en reservation. Enligt någras mening var denna något
rent förskräckligt, enligt andras åter var den en högst
naturlig och befogad åtgärd, och professorerna hade delat sig i
två partier.
Några, däribland Katavasov, sågo i de äldres
uppträdande lågt bakdanteri och oärlighet, andra åter förebrådde
de yngre för barnslighet och brist på vördnad inför
auktoriteten. Ehuru Levin icke tillhörde universitetet, hade han
dock åtskilliga gånger under sin nuvarande vistelse i Moskva
hört bekanta tala om denna sak och hade bildat sig sin
mening härom. Han deltog i detta samtal, som fortfor även
ute på gatan, tills de tre kommit fram till gamla
universitetsbyggnaden.
Sammankomsten hade redan börjat. Vid ett med kläde
överdraget bord, där Katavasov och Metrov togo plats,
sutto förut sex personer och en av dem höll på med att
uppläsa något från ett papper, böjande sig djupt ned mot detta.
Levin satte sig på en stol, som stod ledig i närheten av
bordet, och frågade viskande en bredvidsittande student, vad
som föredrogs. Studenten gav Levin en misslynt blick och
svarade:
— Levnadsteckningen.
Ehuru Levin icke var närmare intresserad av den lärde
mannens biografi, hörde han dock på och fick reda på ett
och annat nytt och lärorikt om den berömde
vetenskapsmannens liv.
Då den föredragande slutat, avtackades han av
ordföranden, som uppläste några verser, som med anledning
av jubileet författats av poeten Ment och tillskickats honom.
Därefter föredrog Katavasov med sin högljudda och
skrikiga röst sin redogörelse för jubilarens vetenskapliga
arbeten.
Då Katavasov slutat, tittade Levin på klockan och såg,
att den redan var över ett, och kom att tänka på, att han
nu icke skulle kunna hinna att läsa upp sina utkast för
Metrov innan konserten började, och han hade för övrigt
icke längre någon lust därtill. Under föredragen hade han
också suttit och tänkt på det samtal, vari han nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
