- Project Runeberg -  Anna Karenina : roman i åtta delar (Agrell) / Senare bandet /
343

(1926) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Sigurd Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - IV - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detsamma att tala om något annat med honom, och strax
därpå inträdde i rummet Lvovs kollega Machotin i
hovministeriets uniform; de skulle tillsammans bege sig ut i ett
tjänsteärende. Så börjades ett ihållande samtal om
Herzegovina, om furstinnan Korzinskaja, om stadsfullmäktige
och om grevinnan Apraxinas plötsliga död.

Levin kom icke att tänka på det uppdrag han fått.
Först då han var på väg ut i tamburen, erinrade han sig
det.

— Ack, Kitty har sagt till mig, att jag skulle tala med
er om Oblonskij, — sade han, då Lvov stannade i
trappen efter att ha ledsagat Levin och sin hustru.

— Ja, ja, maman vill att vi, les beaux-frères, skall
sätta åt honom, — sade Lvov rodnande. — Men varför
skulle jag?

— Nå, då får väl jag sätta åt honom, — sade fru Lvova,
som i sin vita hundskinnspäls utan ärmar stått och väntat
på att herrarna skulle bli färdiga med sitt samtal. — Nå,
låt oss ge oss av nu!

V.



På förmiddagskonserten utfördes två mycket
intressanta musikstycken.

Det ena var en fantasi »Kung Lear på heden», det andra
var en kvartett, en hyllning åt Bachs minne. Bägge
sakerna voro nya och i den moderna stilen, och Levin hade
velat höra dem för att bilda sig en egen mening om dem.
Efter att ha ledsagat sin svägerska till en fåtölj, ställde han
sig invid en pelare och föresatte sig att lyssna så
uppmärksamt och samvetsgrant som möjligt. Han gjorde sig all
möda att icke låta sig bli störd och få sina intryck förstörda
av att betrakta svängningarna av kapellmästarens
vitbehandskade händer, som alltid så oangenämt brukade
förvirra hans musikaliska uppmärksamhet. Han ville icke
störas av att se på damer iförda hatt, som sorgfälligt täppt
till sina öron genom hårt tillknutna band, och av att iaktta
alla dessa ansikten, som antingen tycktes fullständigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:26:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karenina/2/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free