Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon ansåg, att han, om han saknade tro, skulle bli fördömd
i livet efter detta, hade måst svara jakande, — så bragte
tanken på hans otro henne dock icke i olycka. Hon, som
måste medge, att för en icke troende det icke kan finnas
frälsning, och som över allt annat höll av sin mans själ,
tänkte dock med ett leende på hans otro och fann honom
löjlig.
»Varför har han ett helt ar hållit på med att läsa
filosofiska böcker?» — tänkte hon. — »Om allt, som hör hit, är
skrivet i dessa böcker, så borde han förstå det. Men om det
är osant det som står där, varför då läsa dem? Han säger
själv, att han skulle vilja tro. Nå, varför tror han då inte?
Säkerligen, därför, att han tänker så mycket. Och det
beror på ensamheten, att han tänker så mycket. Alltid är
han ensam. Med oss kan han inte tala om allt. Jag tror,
att han kommer att ha trevnad av gästerna, särskilt av
Katavasov. Han finner nöje i att resonera med honom», tänkte
hon och fördes så av sin tankegång omedelbart in på frågan,
var det var lämpligast att låta Katavasov ligga — i eget
rum eller tillsammans med Sergej Ivanovitj. Och i
detsamma kom hon att tänka på något, som fick henne att
darra till av oro och därigenom rent av störa Mit’ja, som
med anledning därav gav henne en sträng blick.
»Tvätterskan har ju inte kommit med linnetvätten än, och alla
för gäster avsedda lakan har blivit använda. Om inte den
saken ordnas, kommer Agafja Michajlovna att låta Sergej
Ivanovitj få de lakan, som redan ligger i sängen», och vid
blotta tanken på denna möjlighet steg en het rodnad upp i
hennes ansikte.
»Nå, jag skall ordna med det», tänkte hon och
återvändande till vad som förut sysselsatt henne erinrade hon
sig, att det var ett viktigt andligt spörsmål, som hon icke
helt hunnit övertänka. »Jo, Kost’ja är inte troende»,
erinrade hon sig leende.
»Nå, låt så vara, att han inte är troende! Det är ändå
bättre, att han förblir sådan, än att han vore som madame
Stahl eller som jag ville vara den där gången, då jag var i
utlandet. Nej, han kommer då inte att göra sig till.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
