Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arrendevillkoren och ge uppskov åt bönder, som underläto att betala.
Man fick icke se igenom fingrarna med att rättaren
underlåtit att slå en äng, så att gräset blev till ingen nytta, men
åttio des’jatiner, där ungskog planterats, fick man låta bli
att bärga. Det gickicke an att tillstädja, att en arbetare gick
hem mitt under dagsverket, därför att hans far hade dött,
hur ont det än gjorde en om honom, och man måste göra
avdrag, om någon försummade ett dagsverke i de brådaste
arbetsmånaderna, men åt de gamla från livegenskapstiden
kvarblivna tjänarna, som icke gjorde någon som helst nytta,
måste månadsbidraget ordentligt lämnas.
Levin visste också, att då han kom hem, var det hans
skyldighet att först och främst bege sig till sin hustru, som
var sjuk, och att han måste låta bönder, som väntat hela
tre timmar på honom, ännu någon stund fortsätta därmed.
Han visste också, att hur trevligt han än tyckte det var att
själv få ordna med en bisvärms inflyttande i ny kupa,
måste han försaka nöjet och låta gubben, som hjälpte
honom, ensam göra det, om det kom bönder till bigården för
att få tala med honom.
Om han handlade rätt eller illa, visste han icke, han
inlät sig icke på att utreda den saken, han undvek att tänka
och tala därom.
Resonerandet bragte honom i tvehågsenhet, berövade
honom förmågan att avgöra, vad han borde och icke borde.
När han icke tänkte sig för utan blott gav sig hän åt livet,
kände han städse, att han liksom inom sig hade ett ofelbart
omdöme, som avgjorde, vad som var bättre eller sämre av
två tänkbara handlingar. Gjorde han någon gång så som
han icke skulle, märkte han det genast.
Så levde han fram sitt liv utan att se någon möjlighet att
få kunskap om, vad han var och varför han fanns till i
världen. Han pinades av denna ovetenhet till den grad, att
han var rädd för att han skulle begå självmord — men
samtidigt gick han ändock med fasta steg fram sin egen
bestämda väg i livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
