Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom själf. Och mirit i allt detta föllo
uttryck, hvilka för första gången kommo fadern
att undra öfver, om icke döttrarna, så barn de
voro, af det hela sett och förstått mera, än
hvad han fann tillbörligt och nyttigt.
Magnus Brandt kände svetten betäcka sin
panna, och ehuru han visste svaret på förhand,
frågade han kort:
— Hvarför har ingen af er sagt mig detta
förut?
— Vi vågade icke, kom det från Cecilia.
Hon skrämde oss.
Karin nickade ifrigt. Hela liden lyste hennes
ögon.
— Det är öfver nu, sade Magnus Brandt
betänksamt. Och vi få vara glada, att allt
slutat, som det gjort.
Han uttalade orden, som om han in i sista
minuten betänkt sig på, hvad han ville säga.
Och först efter en paus fortsatte han:
— Jag vill inte, att ni en gång till ska få
en guvernant i huset. Jag har fått nog af det.
Jag vill lefva här ensam med er. Länge blir
det ju ändå icke.
Han log, när han yttrade detta och fick en
min, som om han nu gick så långt i skämt, som
det för unga flickors öron var möjligt och
lämpligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
