Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— När jag rest i morgon, sade Sigfrid
Björnram, skall du sm}rga dig in i mitt rum.
Där har jag lagt något, som jag vill, att du skall
få, när jag är borta.
— Tack.
Karins tankar voro på flykt, och hon hade
knappt hört hans ord.
— Tänk, när du en gång kommer igen
och hämtar mig, sade hon och log.
Utan att kunna svara ett enda ord drog
den unge mannen flickan till sig. Hans hjärta
var fullt, och han ville icke visa henne, hur
han led. Då grät Karin för första gången, grät
tyst och stilla i hans famn. Hvarken ord eller
smekningar kunde trösta henne.
Ingenting mera hände, som en dröm syntes
det dem båda, att de skiljts och sagt hvarandra
farväl. När Karin ensam kom in, sutto de
andra vid kvällsbordet, och fadern bannade
henne, därför att hon kom sent. När hon åter
kunde se upp, tvang hon sig att le, undrade
bara öfver, att allt omkring henne tycktes så
främmande, och att hon med ens blifvit flyttad
så långt bort från alla och allt.
Tidigt följande morgon reste Sigfrid
Björnram. Karin låg i sin bädd och hörde vagnen
rulla bort. Hon vågade ej stiga upp för att
icke röja sig för systern, som hon hörde gå i
9. — Karin Brandts dröm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
