Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärdom af den här historien, nästa gång man
betror dig något.
Därmed kom Fiskar-Anders ut i förstugan,
och när han länge fumlat med de våta
stöf-larna och ändtligen fått dem på sig, gick han
kutryggig ut genom den stora dörren och
nedför stentrappan, grubblande på, hur han skulle
förklara detta för hustrun, som var svår nog
ändå att göra till lags, och inom sig
förbannande snuset och brännvinet, som lockat honom.
Men mest grämde det honom att inte vara
betrodd längre. Det var en skam att bära, och
den bet hårdare än både grämelsen öfver
förtjänsten, som gått all världens väg, och fruktan
för hustruns vrede och tårar.
Efter Fiskar-Anders kom turen till Sara,
och ehuru Magnus Brandt gent emot den gamla
trotjänarinnan, som rätt och billigt var, måste
iakttaga större hänsyn än mot det afskedade
postbudet, så fick dock äfven hon sina fiskar
varma, och så rasande var brukspatronen, att
gamla Sara måste uppbjuda all sin
själfbe-härskning för att med lugn åhöra de
förebråelser för bristande påpasslighet och vaken
omsorg om huset, som hon fick uppbära. Detta
lyckades henne dock. Tyst och med
sammanknipna läppar stod hon framme vid skrifbordet
och åhörde husbondens vreda ord och de kraft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
