Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under dessa år, och många gånger har jag gått
här och inte vetat mig någon råd. Så rädd har
jag varit, att far skulle bli sjuk och dö, innan
han fått annat än sorg af hela lifvet. Fattig
har han också blifvit. Jag vet, att om icke
Fabian Skotte hjälpt honom, hade vi ej kunnat
stanna här. Jag förstår inte detta. Men jag
vet, att det är så, och aldrig har jag haft det
så svårt, som när jag nu på sista tiden behöft
gå och be far om pengar.
Nu måste jag säga dig det också, som nu
kommer. Och att säga det är det tyngsta af
allt. Ty då skall du tro, att jag fått lida för
din skull, och att jag ångrat, att jag älskat dig
och blef din lilla brud, som du kallade mig,
när jag satt hos dig och var lycklig. Så är
det icke, Sigfrid min, tro icke det. Jag kan
aldrig ångra, att jag varit så lycklig, som du
gjort mig. Och hade jag inte varit det, kunde
jag aldrig göra allt, hvad jag nu kan. Men
du skall veta, att far har länge vetat allting
om dig och mig. En natt kom jag in till
honom, och då sade han mig det. Så ond på
mig har han aldrig varit, och han sade mig
det så hårdt, att ännu när jag tänker därpå,
gör det bara ondt. Aldrig har han talat till
mig därom sedan, men jag har ändå förstått,
att han icke glömt det. Det är, som om han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>