Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genhet, som hans farmoder, änkedrottning Hedvig Eleonora,
otvifvelaktigt gjort allt för att nära och öka. Detta i
början rent personliga intresse, som snart kom att utöfva
ett starkt inflytande på Sveriges politik, visar sig framför
allt i konungens förhållande till hans älsklingssyster
Hedvig Sofia samt hennes gemål och son. Redan såsom
yngling blef Karl XII under jakter och glada upptåg i nära
vänskapsband förenad med sin svåger, hertig Fredrik IV
af Holstein-Gottorp. Så angelägen var han om hertigens
sällskap, att han till och med uppmanar denne att
uppskjuta en beramad mönstringsresa till Pommern för att
med sin gemål ju förr dess hellre komma öfver till Sverige
(n:r 123), och vid de kära anförvanternas ankomst reser
konungen dem till mötes ända till Skåne (n:r 22, 23).
Kändt är, huru han gent emot det hertigliga paret
ut-öfvade en slösande frikostighet och snart för hertigens
skull kastade sig i krig med Danmark. De båda svågrarne
följas sedan åt som stridskamrater, tills hertig Fredrik IV
stupade vid Klissow. Karl XII visar sig emellertid allt
framgent lika mån om Holsteins intressen som tillförne;
han understöder änkehertiginnans anspråk på ett par amt
inom Tyska riket (n:r 9, 10), sörjer för det holsteinska
arflandets säkerhet genom att där hålla svenska trupper
(n:r 11, 12) och yttrar högst nådigt, då Hedvig Sofia gjort
påminnelse om en penningeforsträckning af 20- å 30,000
Rdr, att »min käraste syster måste intet vara så
främmande med mig och komplimentera därom, ty iag kan intet
häldre användat än Holstein till godo» (n:r 13). Särskildt
visar sig konungen öm om systersonen, den unge hertig
Karl Fredriks välbefinnande och förkofran; nästan i
hvarje bref till systrarna hälsar han till »lille C. F.» eller
»lilla hertigen», följer noga dennes framsteg och »gratulerar
öfvermåttan» vid underrättelsen, att han börjat studera
(n:r 10), uppdrager åt kungl. rådet A. B. Horn
guvernör-skapet för hertigen, ett ämbete, som ej fick försummas
(n:r 83), samt sörjer för att hertigens ifrågasatta
myndighetsförklaring ej måtte skada hans och Holsteins in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
