Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Järn och stål - Järnets olika beståndsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En hypereutektisk legering har en kolhalt, som är högre än
4,2",,, en hypoeutektisk legering en kolhalt som är mindre än
4*2"ö! Eutektoid är en motsvarighet till eutektikum, i det den
fasta lösningen motsvarar smältan.
Skärningspunkten S är en eutektoidpunkt. Den eutektiska
legeringen håller 0,86",, kol och dess utfällning sker vid 710 C.
Punkt E betecknar den högsta C-halten, 1,75°,,, i form av
järnkarbid (26,2",,), som järn kan upptaga i fast tillstånd. Järn med
mer än 1,75",, C kommer således under soliduslinjen att
innehålla blandkristaller med 1,75°,, C och eutektikum, som består
till lika delar av järnkarbid och blandkristaller. Ju högre
C-halten är, desto mindre är antalet primärt avsöndrade
blandkristaller, och desto mera eutektikum finnes i lösningen. Vid
övereutektiska legeringar, sådana med mer än 4,29 u(1 C,
avsöndras i stället för blandkristaller primär järnkarbid,
förutom eutektikum.
En legering med 0,86",, C benämnes eutektoid; med mer än
0,86",, C benämnes den hypereutektoid. Består den av mindre
än 0,86",, C, kallas den hypoeutektoid.
De olika delarna i diagrammet äro betecknade med romerska
siffror och markera följande:
I Allting helt smält, homogen smälta.
II Blandkristaller smälta. De utlösta blandkristallerna
kallas austenit och bestå av vjärn, som i fast lösning
upptagit kol. vjärn är omagnetiskt.
III Kemisk förening : smälta. Den kemiska föreningen FesC,
järnkarbid cementit. Den är magnetisk och förekommer
vanligen i form av plan, vilka i snitt te sig som nålar.
IV Austenit.
V /’-järn austenit. ,i-järn är omagnetiskt. Det kan ej
hålla kolet i fast lösning.
VI a-järn austenit. c-järn är magnetiskt, te- och /-järn
benämnas metallografiskt ferrit.
VII Ferrit ;- perlit (ferrit av a-modifikation). Perl it är namnet
på eutektoid med 0,86",, C och består av ferrit och cementit.
VIII Cementit austenit iör C 0,86—1,7",,. Cementit
austenit ledeburit för C 1,7—4,2",,.
IX Cementit ; perlit.
X Cementit - ledeburit.
XI Cementit perlit.
Avsöndring av kristaller försiggår så småningom med ändring
av temperaturen. Biandkristallernas koncentration ändras hela
tiden, tills den fasta lösningen vid uppnående av linjen PSK —
den eutektiska räta linjen — fullständigt fallit sönder i sina
beståndsdelar.
Järnets olika beståndsdelar
Ferrit – järn av a- eller i3-modifikation, förekommer i alöd
11 ,am h°^ S^’ från ° tMI °’89°’> C- Innehåller eTko men
kan innehålla lösta metaller eller metalloider, exempelvis
mangan k.sel, nickel, krom, arsenik, fosfor etc NäTtgra
InlnZ rV"J?r miukaste beståndsdelen hos järnet Den
grJdÄiÄn^6 t’" ’^ främmQnde ^^ ’ °lik°
Fig. 41
Ferrit, 200 ggr förstorat
Cementit järnkarbid Fe3C, kolhalt 6,7°(). Förekommer
i stål med över 0,89°,, C. Cementiten är järnets hårdaste
beståndsdel och är i motsats till grafiten metastabil samt
sönderdelas vid långvarig glodgning.
Perlit eutektoid mellan ferrit och cementit Fe3C. Ett
stål med ungefär 0,89"n kol består av perlit. Det består av en
blandning av ungefär 16°(1 cementit och 84°,, «-järn. Det bildas
vid normal avkylning av kol- eller svagt legerade stål från högre
temperaturer. Sjunker stålets kolhalt under 0,89°,,, så erhålles
förutom perlit även ferrit. Är kolhalten högre, erhålles
cementit. Perlitkornen kunna antingen hava lamellär eller kornig
form. Perlitens hårdhet ligger mellan ferrit och cementit.
Fig. 42 b
Kornig perlit, 400 ggr förstorat
155
Fig. 42 a
Lamellärperlit, 500 ggr förstorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
