Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Hårdhetsmätningar - Brinellhårdhet - Rockwellhårdhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar sa avpassad, att ett material av närmast högre hårdhet
natt och jämt ritsar det intill liggande av mindre hårdhet.
Skalanär: Ltalk, 2. gips, 3. kalkspat. 4, flusspat, 5. apatit,
6. faltspat, 7. kvarts, 8. topas, 9. korund, 972. karborundum,
10. diamant.
Brinell-, Rockwell- och Skleroskophårdhet
Brinellhårdhet
Mätningen utföres med tillhjälp av härdad stålkula med diam.
D, fig. 58. vilken med stort tryck inpressas i det material, som
skall provas, så att elasticitetsgränsen överskrides och ett
kvarvarande intryck, (kalott) erhålles.
Är kalottens överyta betecknad med F, så är hårdhetstalet
p
H F kan antingen beräknas genom uppmätning av
kalottdiametern d eller djupet h
F t- Dh -2- (D - I D2-d2),
därav erhålles :
2P
iD(D-l b2—d2)
kg/mm2.
I stället for F kan också kalottens projek-
d2
tionsyta F, - användas för bestäm-
’ 4
mande av hårdheten.
Fig- 58
Proven utföras med stötfri belastning, som under c:a 15 sek.
bringas likformigt till fullt tryck. Trycket får sedan kvarstå
c:a 30 sek., varefter det borttages. För stål 140 kg/mm2 är
10 sek. provtid tillräcklig. Diametern d mätes med
noggrannhet av 0,01 mm. Medelvärdet av minst två mätningar bör tagas.
H är ej helt beroende av storleken P och D. För samma
belastning blir nämligen hårdhetstalet mindre, ju större kulans
diameter är. Med samma kuldiameter blir hårdheten större
för större belastning. Därför kunna ej resultatet med olika
kuldiametrar utan vidare jämföras med varandra. För att kunna
jämföra olika prov med varandra, äro följande tryck och
kuldiametrar bestämda.
I
Provets
K ulans diameter D i mm
I
Belastning P i kg
a
i m m
30 D^
i for gLU)arn och stal
10 D?
for härd koppar,
mässing, brons
etc.
2,5 D1 j for mjukt 1 material
över 6 . . . . frän 6 till 3 under 3
10 5 2.5
3000 750 187,5
1000 250 62,5
250 62,5 15,6
I
Huru proven äro utförda, kännetecknas på följande sätt, t. ex.
D 5 mm, P - 250 kg och 30 sek. belastningstid betecknas:
H5/250/30. H10/3000/30 (vanligaste proven) betecknas endast
med Hn.
Tabellerna på sid. 180 och 181 angiva endast värdena för H
för olika kalottdiametrar d, för belastningar P och
kuldiametrar 10 samt 5 och 2,5 mm.
Erfarenheten har visat, att ett visst förhållande råder mellan
brinellhårdhet och hållfasthet för samma material. Då
hårdheten lätt kan bestämmas enligt brinell metoden utan att
skada ar betsstycket, är detta den vanligaste metoden för
bestämmande av materialets hållfasthet.
Draghållfastheten ^d kan ungefärligen beräknas enligt
följande f o r m e I:
För kolstål («d 30 till 100 kg/mm2) r.d 0,36 H
för kromnickelstål (nd 65 till 100 kg/mm2) r,d 0,34 H
I efterföljande tabell äro dessa värden uträknade för kolstål,
med D 10 mm och P - 3000 kg.
Tabell för hårdhetstalet H, se sid. 180 och 181.
Rockwell hårdhet
Hårdheten hos härdat stål bestämmes antingen med
Rock-wellapparat eller Durometer. Provningen med Durometer
sker medelst en diamant, slipad till en kon med 120
spetsvinkel. Denna anbringas mot arbetsstycket under en
be-astning av först 10 kg och därefter 150 kg. Den ökning
av intryckets djup, som uppstår vid en belastningsökning av
140 kg, användes som mått på föremålets hårdhet.
Uppmätningen av intryckets djup kan avläsas med en noggrannhet av
0,001 mm. Provning med Rockwellapparat sker enligt samma
metod, antingen med diamant eller kula.
För Rockwells C-prov (iör hårda material) användes en
diamantkon med 120 vinkel, vars spets är något avtrubbad, och
150 kg belastning. Provningsförfarandet är detsamma som
iör Durometern.
För Rockwells B-prov (för mindre hårda material) användes
i stället för en diamant en stålkula av 1/i6" diameter och 100
kg belastning. För mycket mjuka material användes Ve", V«"
och ibland även V2" stålkula. Hårdhetsprovning med diamant
efterlämnar mycket obetydliga märken.
Kalottdiameter d . .. 3.6 3,65 3.70 3.75 3 80 3 85 3 90 3 95 innLm^n
jBnnelhårdhetH.... 285 277 269 262 255 248 241 235 229° 217 207
! Drag hållfasthet^ ..J03 100 97 94 92 89 87 84 82 80 74 5
I Kalottdiameter d . 4,30 4,40 4.50 4,60 4,70 4 80 4 90 5 00 5 10 5 ?n STO
Bnnellhdrdhet H. . . . 197 187 179 170 163 156 149 43 37 31 28
’Draghallfasthet^.. ^[öT^ _M,4 6^2 58.7 56,2 53,6 51.5 49,3 47,2 46 1
Kalottdiameter d . . 5 40 5.50 5,60 5.70 5.80 5.90 6,00 6,10 6,20 6 30
. BnnellhardheE H. . .. 121 116 111 107 103 99 2 95 5 92 0 8fl 7 tti
:_Draghd.lfa«h«nd.. 43,6 41,8 40,1 38,5 37,1 35% 3^2 £? 32.0 3^0
~~ ~~ ~" ""–––––^—–––––-—––––––—–––––-______________________^_______ ________ f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
