- Project Runeberg -  Karlebo handbok / 1 upplagan, 1936 /
182-183

(1936) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Hårdhetsmätningar - Kulslagshårdhet - Skleroskophårdhet - Jämförelse mellan hårdhetstal för kol- och legerade stål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kulslagshårdhet

Denna mätmetod avser att delvis ersätta provningen med
Brinellapparat. Enär mätvärdena som erhållas äro beroende
av arbetsstyckets storlek och form, kan apparaten endast
användas vid jämförelsemätning. Apparaten (hammaren) är lätt
och bekväm att använda. Samma kulstorlekar som för
Brinell-apparaten användas. Kulan indrives i materialet med tillhjälp
av en spänd fjäder eller genom en fritt fallande vikt.
Avlösningen göres efter samma tabell som för Brinellapparaten.

Skleroskophårdhet

Provning med skleroskop sker efter återstudsningsprincipen.
Med denna apparat erhålles ej samma noggranna
hårdhets-mått som med Rock weI lapparaten och Durometern. De
erhållna hårdhetsvärdena äro beroende av arbetsstyckets
storlek och form samt av ytans beskaffenhet. Ett större
arbetsföremål med fint slipad yta giver högre återstudsning av diamanten
och således ett större hårdhetsvarde än ett litet arbetsstycke
med samma hårdhet, men med grov yta. Apparaten är ett
enkelt och lätthanterligt instrument. Den består av ett rör, i
vilket en liten hammare med diamantspets faller från en
bestämd höjd. Aterstudsningen mätes på en skala, anbringad
på röret. Apparaten användes huvudsakligast för
provning av härdade verktyg. För provning av mjukt material utbytes
diamantspetsen mot en Widiahammare med större anslagsyta.

Jämförelse mellan Brinell-, Rockwell- och

Skleroskophårdhet

jämförelse mellan hårdhetstal för kol- och legerade stål

1 ’*3

Kur/orna gaa for kemiskt och
mekaniskt enhetliga stal, som aro
legerade med kol, krom, nickel, vanadin,
mcl/bden, k ise I eller mangan.
Kall-bearbetade stal kunna ej jämföras.

Provningsförfarande

B- Bnnellhärdhet 10 mm volfram-

B: karbrdkufa 3000 kg

/ /i ek ers härd het, diam an t p/ra-

nn id med 136 spets^nkel
* p£ Pock-vellhardhet Et skala, 7*"

kula 100 ^g

*. P-E Pock/zellhårdhet, B skala 7-*"
k.Ja 10Q kg

Kr Rcck^ellhårdhet, C skala, d,a-

mantkagla 120 H 150 kg

*- Rock^ellhårdhec. D skala, dia-

mantkagla 120 ’, 100 kg

Rfj Rock-vellhårdhet, N skala, dia-

manckagla 120 , 30 kg
D^ Durometerhårdhet, diamantkägla

med 120 spetwinkel 150 kg
F Fallhårdhet 5 mm stålkula 1,5 kg

hammare 100 mm/kg fallarbete

Mi Monot ronhårdhet 0,75 mm dia-

rnanthal •Hot for samma
irurycks-diam.

Mj Monot ron hårdhet 0,75 mm
dia-marithaUklot, enl. Brinell

Z5 Herbert-pendelhårdhet, 1 mm
stålkula, tidshårdhet

Zq Herbert-pendelhårdhet, 1 mm
diaman t k u I a, tidshårdhet

S Skleroskophårdhet fShore) 2,5 g

hammare med diamantspets, 254
mm fallhöjd

D Duroskophårdhet, 3 mm stålkula
i 70 mm pendel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:49:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlebo/1936/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free