Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Vätskors strömningar i rörledningar och spaltöppningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hastigheter dessutom på virvelrörelser i vätskeströmmen. Den
förstnämnda typen av strömning kallas laminär eller
bandströmning och karakteriseras av, att varje vätskepartikel
ständigt rör sig parallellt med kanalens längdriktning, ökar
vätskehastigheten tillräckligt mycket, uppträda förr eller
senare virvel rö re I ser och man får en så kallad turbulent
strömning, där turbulensen verkar som ett extra motstånd.
Friktionsmotstånd i rörledningar.
Vid laminär strömning kan friktionsförlusten i en rörledning
beräknas enligt formeln
32 I v v „ ,, 128 I v Q
H eller H ~ • « g d* ............ <4’ 5>
där H är friktionsförlusten mätt i m vätskepelare, v vätskans
medelhastighet i m/sek, v kinematiska viskositeten i m2/sek,
g = 9,81 m/sek2, Q m3 vätska/sek samt I och d rörets längd
respektive invändiga diameter i meter.
I rörets centrum är hastigheten dubbelt så stor som v men
omedelbart intill rörets väggar = 0.
Är hastigheten så stor eller vätskan så lättflytande, att
tvekan kan råda, huruvida strömningen verkligen är laminär,
beräknas Reynoldska talet
vd
Re T .................... (6)
Re = 2300 brukar angivas som gränsen för laminär strömning.
Man bör dock iakttaga försiktighet redan då Reynoldska talet
blir större än 1200, enär störningar i vätskans väg då lätt ge
upphov till turbulens, som resulterar i ett ökat motstånd.
I v2
Ekvationen 4 kan även skrivas: H = X• ^ ......... (7)
där X är en motståndskoefficient, som för den laminära
strömningen är 64/Re.
I diagrammet å sid. 109 angives värdet å X som en funktion
av Reynoldska talet. Diagrammet kan användas för beräkning
av friktionsmotståndet såväl för vätskor som för gaser; för de
senare dock endast under förutsättning att tryckfallet är så
litet, att gasens expansion kan försummas.
Diagrammet användes på så sätt, att man först beräknar
Reynoldska talet enligt ekvation 6 och i diagrammet söker
motsvarande värde på X, som sedan sättes in i ekvation 7.
Känner man redan H och vill beräkna exempelvis v, gör man
några försökskalkyler med antagna v-värden och kan på så
sätt söka sig fram till det v-värde, som ger ett H-värde lika
det givna.
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
