- Project Runeberg -  Karlebo handbok / 5:te upplagan, 1941 /
195

(1936)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Järn och stål - a) Struktur, sammansättning, värmebehandling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gjorda mätningar uppgår den till c:a 900 till 1000
Brinellenhe-ter. Diagrammet i fig. 74 a å sid. 196 visar jämförelse mellan
ythårdhet hos nitrerat specialstål, ett sättshärdat
kromnickelstål, ett till största hårdhet behandlat olegerat verktygsstål
och ett härdat snabbstål.

Anledningen till nitreringens alltmer ökade betydelse torde
vara, att processen möjliggör erhållandet av ett material med
större ythårdhet och större avnötningsmotstånd än någon
annan härdningsmetod. På grund av att inga större spänningar
uppstå, erhållas praktiskt taget inga mätbara deformationer
hos materialet. Ythårdheten minskas ej vid kortare tids
anlöpning till temperaturer ej överstigande 500°. Även uppnås genom
nitrering en viss ökning av korrosionsmotståndet.

Nitrerstål kan erhållas antingen med aluminium eller utan
(i senare fallet ingår bl. a. vanadin). Aluminium-typen
innehåller ofta spröda slagger, vilket ej är fallet med
vanadin-typen, som dock ger 100 à 200 Brinell lägre hårdhetstal.

Å sid. 196 fig. 74 b visas den struktur, som det nitrerade
stålet visar i jämförelse med hårdhetskurvan. Strukturen hos
det nitrerade ytskiktet liksom hårdheten övergår gradvis i
kärnans struktur och hårdhet, så att avskalning ej behöver
befaras. I en brottyta är ej hela, utan endast den härdade
delen av det nitrerade skiktet synlig.

Nitrerat material har stor motståndskraft mot avnötning
och goda »glidegenskaper». Även vid höga temperaturer visar
dët ej några tendenser till hopskärning. Det har mycket stor
användning inom olika industrier, såsom automobil-,
flygmaskins-, motor-, verktygsmaskin- och verktygstillverkning
etc., där behov av ett slitstarkt material finnes.

Den hårdare delen av nitrerskikt är anmärkningsvärt
korrosionsbeständig. Nitrerade föremål äro mycket
motståndskraftiga mot vatten och luft, luftblandad olja, järnklorid (5%),
fuktig luft och flytande fett. Mot oorganiska syror äro de
nitrerade skikten obeständiga. Nitrerade föremål, som kunna
tänkas bli utsatta för korrosion, böra om möjligt ej poleras.

Nitrerstålen skola användas i seghärdat tillstånd, dels för
att de skola besitta de fördelaktiga mekaniska egenskaper, som
genom seghärdning kunna bibringas dem, dels emedan en god
seghärdningsstruktur är en förutsättning för ett felfritt
nitrerskikt. För glödgning och seghärdning av nitrerstålen böra
samma försiktighetsåtgärder vidtagas, som äro gällande för vanliga
legerade konstruktionsstål.

Bearbetningen av arbetsstyckena, innan nitreringen utföres,
består däri, att sedan arbetstycket förarbetats efter
seghärd-ningen med lämplig arbetsmån till den önskade formen, bör
detsamma spänningsglödgas. Detta ernås genom c:a 3
timmars glödgning vid 550 till 600° C. Efter denna glödgning
utföres den slutliga färdigbearbetningen, men lämnas un-

8*

195

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:49:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlebo/1941/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free