Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Järn och stål - c) Rostfria stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B) Martensitiska stål med en kromhalt av 12—18% och en
så hög kolhalt, att stålet blir härd bart i betydande grad.
För stålen med de högsta kromhalterna förekommer
stundom även en viss nickelhalt i avsikt att förbättra härd
barheten.
C) Austenitiska stål, som utom en kromhalt av 12—25%
även innehålla en betydande mängd nickel, vanligen inom
området 7-20 %.
Utom de omnämnda legeringsämnena krom och nickel
kunna de rostfria stålen (i vidsträckt bemärkelse) även
innehålla en eller flera av följande legeringsämnen, vilka bibringa
stålet i olika riktningar önskvärda egenskaper: aluminium,
kisel, kobolt, koppar, kväve, mangan, molybden, niob, selen,
svavel, tantal, titan, vanadin, wolfram och zirkonium. Dessa
tillsatsers verkan beskrives nedan under de olika
huvudgrupperna.
A. Ferritiska stol
De ferritiska rostfria stålen kännetecknas av, att deras
struktur utgöres av en grundmassa, som helt eller till största delen
utgöres av ferrit. Utom ferrit förekomma karbider, vari
stålets kolhalt är bundet vid järn och krom till komplexa
järn-kromkarbider. Denna ferrit skiljer sig från den i vanligt mjukt
stål förefintliga ferriten genom att den i sig innehåller krom;
den kallas därför även kromferrit. Till utseendet skiljer den
sig icke från den vanliga ferriten. Stål med en kromhalt av
12—c:a 18% och mycket låg kolhalt, lägre ju lägre
kromhalten är, räknas till denna ståltyp. Kolhalten i stålen med
denna kromhalt är 0,04-0,08 (à 0,10)%. Ökas kolhalten
utöver detta värde, inträda stålen i den martensitiska gruppen.
Stålen med 12-18% Cr och 0,04-0,08% C äro härdbara
endast i begränsad grad. De höglegerade kromstålen
utmärkas av ett stort temperaturområde för omvandlingen a-järn
till T-järn och för upplösningen av stålets karbidhalt. Om vid
härdningen temperaturen endast obetydligt överstigit den
undre punkten för karbidupplösningen, erhålles obetydlig
hårdhetsstegring och större delen av karbiderna förbli
oupplösta kvar i grundmassan. Men även om temperaturen stegras
så högt, att alla karbider i dessa stål med 12—18% Cr och låg
C-halt upplösas, och härdning därefter sker i olja eller vatten,
erhålles en struktur, bestående av en blandning av ferrit och
martensit med ferritmängden dominerande. Det är därför
dessa stål kallas ferritiska.
Stål med en kromhalt av c:a 20 — 30% och en kolhalt av i
allmänhet under 0,25 % äro typiskt ferritiska. De kunna icke
genom något slag av värmebehandling bibringas högre
hårdhet utan bibehålla ständigt sin ferritiska struktur; stålen sakna
alltså omvandlingspunkt.
8*
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
