Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Järn och stål - c) Rostfria stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De ferritiska kromstålen med högsta kromhalten bli gärna
grovkristalliniska och spröda i svetsfogen. Stålen med 12—18 %
Cr ävensom de nickelhaltiga stålen äro bra svets bara.
De martensitiska stålen böra icke svetsas, då risk för
sprickbildning genom deras stora hårdhet föreligger.
De austenitiska stålen lämpa sig bra för svetsning; stålen
med en kolhalt av max. 0,06 % eller tillsatta med niob, tantal
eller titan kräva icke någon efterföljande värmebehandling;
svetsade föremål av övriga stål i denna grupp måste glödgas
vid 1000—1100° efter svetsningen (hela föremålen glödgas).
Acetylen-syrgassvetsning kräver noggrannhet och skicklighet
hos svetsaren. Lågan måste vara neutral, enär syrgasöverskott
kan orsaka oxidation av det smälta stålet och
acetylenöver-skott ger upphov till uppkolade svetsfogar med nedsatt
rostbeständighet.
Bågsvetsning kräver en belagd elektrod med kärnmaterial
av samma stålkvalitet som arbetsstycket. Vid båggassvetsning
(Langmuir- eller arcatomsvetsning) kunna blanka trådar av
tillsatsmaterial användas.
Elektrisk punkt- och sömsvetsning har kommit till stor
användning särskilt för de austenitiska stålen.
Efter svetsningen skall svetsfogen rengöras från all bildad
oxid och ytan putsas till samma släthet som omgivande
material.
Maskinbearbetning
De ferritiska och martensitiska stålen låta sig bearbetas med
spånavskiljande verktyg i ungefär samma grad som
låglege-rade konstruktionsstål av motsvarande hållfasthet. Bästa
be-arbetbarhet efter glödgning vid c:a 750—775° med luftsval?
ning. Bear bet bar heten ökas i vissa kvaliteter genom förhöjd
svavelhalt (liksom i vanliga automatstål) eller en tillsats av
selen, se ovan.
De austenitiska stålen ha lågt Brinelltal, men äro trots detta
något besvärliga vid maskin bearbetning genom att de hastigt
hårdna vid kalldeformering. Skärstål med spetsigare
skärvinklar än normalt böra därför användas. Ett gott snabbstål
rekommenderas.
Borrning av de austenitiska stålen bör ske med stadiga
borrar, något kortare än normala. Borrarna skola vara väl
skärpta och ev. med trubbigare spetsvinkel än vid borrning
av vanligt stål. För centrering får endast lätta körnslag göras,
eljest har borren svårt att gripa i det kall bearbetade ytskiktet.
Varvtalet nedsättes till 60 à 75 % av varvtalet vid borrning
av maskinstål.
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
