Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Internationella toleranssystemet - ISA-Toleranser. Introduktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK STANDARD
CIC
OttS
ISA-Toleranser
Introduktion
SMS—501
Sida 11,501 a
A. INLEDNING
Det internationella toleranssystemet, i det följande kallat ISA*-systemet är
resultatet av det arbete, som en vid den internationella
standardiseringskonferensen i Prag år 1928 tillsatt internationell kommitté, ISA-3, under ledning av
Deut-scher Normenausschuss, utfört. Kommitténs uppgift var att skapa ett
internationellt antagbart toleranssystem, som kunde ersätta alla befintliga nationella
toleranssystem. Det visade sig för detta ändamål nödvändigt att överlämna
uppgiften till ett av fackmän från några länder bestående arbetsutskott. De i
arbetsutskottet representerade länderna voro: Frankrike, Schweiz, Sverige,
Tjeckoslovakien och Tyskland.
Arbetsutskottets förslag diskuterades vid den internationella
standardiserings-konferensen i Stockholm i sept. 1934 och godkändes som slutgiltigt internationellt
förslag. Avsikten är emellertid att komplettera denna färdiga del av
ISA-syste-met med toleranser för diametermått, större än 500 mm ävensom med eventuellt
erforderliga nya, redan ifrågasatta passningar, såsom ytterligare press- eller
krymppassningar.
Det slutgiltiga internationella förslaget, fastställt som svensk standard i dec.
1934, återgives i det följande.
B. DEFINITIONER:
Definitionerna äro desamma som hittills gällt för SMS-systemet, men utgivas
dock på grund av vissa tillägg i ny upplaga, SMS-101A, sida 10,01.
C. ISA-SYSTEMETS GRUNDER
1) Beteckningsprincip
ISA-toleranssystemet är i flera avseenden likt SMS-toleranssystemet. Sålunda
förekomma i båda såväl hålet bas som axeln bas och baserna äro i båda
systemen förlagda så, att toleransgränsen på bearbetningssidan sammanfaller med
nominella måttet. I bägge systemen betecknar H resp. h bashål resp. basaxlar, och
bokstäverna G t. o. m. A resp. g t. o. m. a beteckna hål resp. axlar, vilka, parade
med basaxeln resp. bashålet, giva en serie av allt lösare, rörligare passningar,
medan analogt bokstäverna J t. o. m. Z resp. j t o. m. z beteckna hål resp. axlar,
som med basaxeln resp. bashålet giva en serie av allt hårdare mellan- och
press-passningar. För undvikande av förväxlingar ha bokstäverna, J, L, O och W
liksom motsvarande små bokstäver ej använts, ej heller sådana bokstäver, som
icke förekomma internationellt, såsom Q, A, Ä och ö resp. q, å, å och ö.
Den asymmetriska förläggningen av toleransområdena för bashål och basaxlar
medför, att parning av bashål och basaxel, H och h, städse giver en rörlig
passning med minsta möjliga spel. Denna benämnes i allmänhet skjutpassning.
2) Diametergrupper
För att begränsa antalet avmått, så att de lätt kunna återgivas på tabeller,
har en gruppindelning av de nominella måtten skett. Denna är baserad på
redan vedertagen, internationell praxis för nom. mått t. o. m. 180 mm. För större
mått följes med början vid 250 mm den internationellt standardiserade, geome-
10
triska talserien n:r 10 med kvoten 1^10 angiven i SMS-400. För vissa passningar
med mycket stora, positiva eller negativa spel har en tätare gruppindelning visat
sig nödvändig. Vad de stora måtten 250 mm och större beträffar, följer grupp-
*ISA betyder International Federation of National Standardizing Associations.
(Fastställd i dec. 1934)
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
