- Project Runeberg -  Karlebo handbok / 5:te upplagan, 1941 /
285

(1936)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Skärande bearbetningsmetoder - Borrning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Matningar och skärhastigheter

Vid borrning ernår man i regel största spånavverkningen
per tidsenhet genom att använda största möjliga matning per
varv och en mot viss utslitningstid, ofta 1 à 2 timmar,
svarande skärhastighet (periferihastighet). Matningens storlek
begränsas av borrmaskinens stabilitet, av den disponibla
effekten och av borrens hållfasthet.

Som genomsnittsvärde kan enligt Woxén matningen S för
snabbstålsborr sättas till

för stål och hårt gjutjärn S = 0,06 mm/varv

mjukt gjutjärn och mässing S = 0,02 à 0,03 D mm/varv.

Sambandet mellan skärhastighet och utslitningstid är
detsamma som vid svarvning och kan uttryckas genom ekvationen

V8 • T = konstant
där V = skärhastigheten i m/min, T = utslitningstiden i min.
och e (beräknad ur 69 undersökningar) 11,8 + 4,4.

Av praktiska skäl framställas emellertid resultaten av
förslitningsundersökningen så, att man anger den skärhastighet
V2000 m/min, med vilken borren är utsliten efter en
sammanlagd borrlängd L = 2000 mm. Då gäller att
V8"1 • L = konstant

Den totala tid som svarar mot borrlängden L är
L-D.it

T = s.v.1000 mm-

där L = borrlängden i mm, D = borrdiametern i mm, S =
matningen per varv i mm och V = skärhastigheten i m/min.

I praktiken väljer man lämpligen skärhastigheten cirka 20 %
under V2000 för stål och 40 % för gjutjärn och uppnår då
utslitningstider på 1 à 2 timmar, detta under förutsättning
att förstklassiga och rätt slipade borrar användas.

Fig. 120 återgiver V2000 för gjutjärn av olika hårdhet och fig.
121 V2000 för kolstål av olika draghållfasthet, båda enligt
Wallichs. Skärhastigheten V2000 är vid spröda material, som ej
giva sammanhängande spånor, exempelvis gjutjärn, praktiskt
taget oberoende av såväl borrdiametern som håldjupet. Vid
material, som giva sammanhängande spånor, t. ex. stål,
avtager däremot skärhastigheten V2000 vid minskad
borrdiameter och vid ökat borrdjup.

För stål och automatstål angiver Woxén på basis av
resultat som publicerats av Wallichs, Mendelson och Schüler

V2000 = 40 å 50 |l — 0,1 pj m/min.

gällande för L/D mellan gränserna 2 och 6 samt för D mellan 2,5
och 30, där L = borrdjupet i mm och D = borrdiametern i mm.

I de följande tabellerna äro i praktiken använda
skärhastigheter och matningar för olika material sammanställda. —
Samma värden kunna tillämpas för spiralförsänkare och halva
värdena för andra försänkare.

285

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:49:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlebo/1941/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free