Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Skärande bearbetningsmetoder - Fräsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidare har man sökt avhjälpa den nämnda olägenheten
genom att låta fräsen rotera åt motsatt håll och alltså skära i
matningsriktningen. Metoden lämpar sig för exempelvis tunna
arbetsstycken men fordrar specialbyggda fräsmaskiner.
För vinklarna hos frästa fräsar gälla samma synpunkter
som vid svarvstål, se tabell å sid. 381, i vilken de lägre
värdena böra väljas för hårdare material. Vid efterskurna fräsar
skall däremot frästandens framsida ligga i ett plan genom
fräsens centrum.
Vidare böra valsfräsar vara spiralskurna, lämpligen upp till
30 å 40°. Vid raka skär uppstå nämligen avsevärda
skärkrafts-variationer då ett skär börjar skära samt då det slutar skära
ett spån. På olikformigheten i skärkraft inverkar vidare
fräs-diametern, antalet skär och arbetsstyckets bredd. De
kombinationer som giva de minsta variationerna kunna bestämmas
ur nomogrammet i fig. 197.
Vid spiralskurna fräsar bör observeras, att de verkliga
skärvinklarna skola räknas i arbetsriktningen; medelst fig.
194 kunna de vinkelrätt mot skäret uppmätta vinklarna
omräknas till motsvarande vinklar i arbetsriktningen.
Den för fräsningen erforderliga nettoeffekten kan beräknas
medelst en ursprungligen av Salomon angiven och sedan
förenklad ekvation:
där Km = specifika skärkraften i kg/mm2, a = skärdjupet i
mm, b = skärets bredd i mm och s’= matningen i mm/min.
N =
Km • a • b • s’
4,5-106
hkr
a = skärdjup
Sf = matning/tand
h = maximal
spårt-t/ock/ek
Fig. 193
Spånbildning vid fräsning
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
