Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Skärande bearbetningsmetoder - Fräsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sambandet mellan matning, vågighet och fräsdiameter
uttryckes teoretiskt genom ekvationen
m = 2 Vh\ • d
där m = matningen i mm/varv, H = höjden hos vågorna i mm
och d = fräsdiametern i mm. Härav kan direkt beräknas de
matningar, som för olika diametrar ge samma vågighet;
varvid dock bör beaktas att ekvationen, beroende av materialets
egenskaper, ej gäller vid för små matningar.
Vidare är bordhastigheten s’ mm/min
där v = skärhastigheten i m/min.
Härav följer, att vid konstant vågighet H kan största
bordhastigheten och därmed snabbaste tillverkningen ernås vid
liten fräsdiameter.
I praktiken kan m väljas till 0,5 à 1,0 mm/varv och
skärhastigheten beräknas medelst den under skrubbfräsning givna
ekvationen. För m = 0,5 blir skärhastigheten v ungefär 50 % större
än de givna K-värdena. Beaktas bör, att ytjämnheten vinkelrätt
mot fräsriktningen ofta är sämre än i fräsriktningen, varför det
exempelvis i stål sällan lönar sig att välja m under 0,5 mm/varv
Material för fräsar
För så dyra verktyg som fräsar, där skärets hållbarhet är
av största betydelse, bör snabbstål användas i stället för kolstål.
Hårdmetaller, såsom Widia, hava på senaste tiden funnit stor
användning för fräshuvuden och ändfräsar och särskilt när
det gäller bearbetning av mera svårbearbetbart material,
såsom lättmetall, hårt och sandigt gjutgods, isoleringsmaterial
etc. Verktygets största ekonomiska utnyttjande erhålles, om
ej skärhastigheten drives för högt, utan bör man söka
erhålla en längre utslitningstid genom användning av större
matningar och mindre skärdjup (till 5 mm). Skärvinklarna
hos fräständerna skola vara desamma som för svarvstål.
Detta gäller särskilt för släppnings- och slipvinklarna, som
äro av stor betydelse för hårdmetallverktygen.
De med hårdmetall bearbetade ytorna likna beträffande
utseende och måttnoggrannhet slipade ytor. För
fräskonstruk-tioner med hårdmetall skall iakttagas, att skären bliva korta
och kraftigt understödda, så att all fjädring av skären är
utesluten. Fräsen får ej stoppas under bearbetning, förrän
matningen är frånslagen. Vid bearbetningens början skall
matningen inkopplas, innan fräsen får börja skära.
s’ = m • n = 2 n \ H • d ~ 640 • v •
V
H
d
384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
