- Project Runeberg -  Karlebo handbok / 5:te upplagan, 1941 /
504

(1936)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Aluminium och dess legeringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningsgaser som möjligt. Man bör icke nöja sig med
ungefärliga temperaturbedömningar utan använda pålitliga
pyrometrar.

Om man alltför mycket överhettat en legering, bör
densamma uppgjutas i tackor och därefter åter smältas. Det
duger ej att endast låta den svalna.

Samma ugnsutrustning, som användes för andra metaller,
kan även användas för aluminiumlegeringar. Man torde
emellertid beakta, att fuktig luft och fuktiga förbränningsgaser
ofta förorsaka dåligt gjutgods. Elektriska smältugnar äro
bäst, därefter komma kokseldade och slutligen de gas- och
oljeeldade.

För degelugnar äro grafltdeglar bäst. Järndeglar användas
även och giva gott resultat, om de alltid äro invändigt
skyddade med kalk eller någon annan bestrykning, som dagligen
förnyas och noggrant torkas, innan degeln användes för
smältning. Modellerna beräknas med ett linjärt
krympnings-mått av c:a 1,3 %.

Den smälta legeringen bör omedelbart före gjutningen hållas
så stilla som möjligt för att icke slagg och oxid skola blandas
med metallen. Då metallen hälles i formarna, måste man tillse,
att detta sker från lägsta möjliga höjd samt i en jämn,
obruten ström. Gjuttemperaturen bör ej överstiga 750° C.

Kokillgjutning kommer till större och större användning
på grund av vida snabbare produktion, större noggrannhet,
bättre mekaniska egenskaper, mindre avfall, mindre
avputs-ningsarbete och jämnare yta. För mera invecklat gods blir
kokillen dyrbar och erfordras då massproduktion för
uppnående av lönande resultat. Emellertid förekommer det, att
man även för ett mindre antal större gjutgodsstycken kan
använda kokillgjutning med gott ekonomiskt resultat på grund
av ovannämnda fördelar och besparingar vid bearbetning.

För press- eller sprutgjutning användes speciella
gjutma-skiner, där den smälta metallen sprutas in i formen under
ett tryck av 35 à 50 atm. Snabb produktion, stor noggrannhet
och minimal bearbetning av godset karakterisera denna
gjut-metod.

För denna gjutmetod rekommenderas särskilt legering nr 127
innehållande 4 % Cu och 5% Si samt nr 622 med 4% Cu,
2 % Si och 4 % Ni. En legering med 2 % Si, 2 % Cu och 2 %
Ni lämnar ävenledes mycket goda resultat och torde vara
den legering för sprut- och pressgjutning som i största
utsträckning kommer till användning här i landet.

504

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:49:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlebo/1941/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free