Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Svetsning - II. Bågsvetsning - III. Arcatomsvetsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förande kan även spänningsutlösning ske genom att
svetsfogarna hamras i kallt tillstånd. Detta måste dock
ske med försiktighet, enär lätt en spänning av motsatt
riktning kan införas genom för kraftig kallbearbetning.
Sättet rekommenderas dock för användning under
reparationssvetsning, då svetsfogar måste infogas uti en
konstruktion, vars delar redan äro fast förbundna och icke ha
frihet att röra sig i förhållande till varandra.
Utöver de i det föregående beskrivna svetsmetoderna
för hand finnes ett antal maskinella metoder, såsom
Ohm-svetsning, brännsvetsning och stötsvetsning, för vilka
speciellt utformade maskiner användas.
III. Arcatomsvetsning
Denna svetsmetod utgör en kombination av båg- och
gas-svets, i vilken gasen tjänstgör som ett skydd för den elektriska
ljusbågen. Elbågen alstras mellan tvenne wolframelektroder,
omkring vars hållare munstycken för gastillförseln äro
anbragta. Vätgas användes, och dess uppgift är att förhindra
luftens syre och kväve att upptagas utav det smältande
svetsmaterialet. Den har sålunda delvis samma uppgift som höljet
på belagda elektroder. Kväve och syre i svetsfogarna
förorsaka nämligen försämrade hållfasthetsegenskaper.
Arcatomsvetsmetoden är användbar för svetsning av
material från 1 —5 mm godstjocklek utan fasning av plåtkanterna.
Plåtarna hopläggas då kant mot kant och svetsningen kan ske
utan tillförande av tillsatsmaterial. För grövre material upp
till 12 mm godstjocklek fasas plåtkanterna i 45° vinkel och
plåtarna hopläggas, så att en ränna med 90° vinkel bildas
som svetsfog.
Härvid måste tillsatsmaterial användas, anpassat efter
grundmaterialet.
Den maskinella utrustningen härtill utgöres dels av en
transformator för åstadkommandet av för ljusbågen lämpad
spänning och dels av en vätgasbehållare, från vilken
skyddsgasen för ljusbågen tages. Bågen utbildas mellan tvenne
wolframelektroder, vilka äro fästade i en s. k.
arcatombrän-nare, vilken är karakteriserad därav, att den är utbildad
med munstycken runt elektrodhållarna. Munstyckenas nipplar
äro medelst slangar förbundna med vätgasbehållaren och
genom desamma utströmmar skyddsgasen runt ljusbågen.
Metoden ifråga är mest lämpad för svetsning av tunn plåt,
speciellt i sådana fall, då hög tänjbarhet och stor täthet hos
svetsfogen eftersträvas. Ljusbågens tändspänning uppgår
normalt till c:a 300 voit, svetsspänningen varierar mellan
60 och 130 voit samt svetsströmmen mellan 20 och 70 amp.
Vätgastrycket hålles vid c:a 30 mm vattenpelare.
515
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
