Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från Herbert Wace till Dane Kempton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slag än du i hela din packe av diktsamlingar. Ja,
till och med socialistagitatorn, som knuffas undan från
sitt gathörn av polisen under pöbelns hurrarop, har
förstått vår tids romantik bättre än du, ty dig har den
undgått. Han känner livet och han lever. Lever
du, Dane Kempton?
Förlåt mig. Jag hade börjat förklara olikheten oss
emellan och ville utjämna den. I stället märker jag
nu att jag håller på att läxa upp dig och kritisera dig.
I mitt självförsvar kränker jag dig. Men det vill jag
säga: vi äro så skapade, du och jag, att din uppgift i
livet är att drömma, min att arbeta. Att du
misslyckats i att göra mig till en drömmare är ingenting att
sörja över. Jag med min praktiska natur och
analytiska läggning har på mitt eget sätt skaffat mig en
överblick av livets förhållanden och skapat mig en egen
lag som är olik din. Och ändå söker jag sanningen lika
lidelsefullt som du. Jag anser mig fortfarande höra
till de utvalda.
Men vad betyder allt detta? När det sista ordet är
sagt, äro vi två män som genom tusen band äro
mycket kära för varandra. Vi ha i våra hjärtan rum för
varandra liksom det finns rum i världen för oss båda.
Fastän det är mycket som vi inte ha gemensamt, är du
ändå min käraste vän på jorden, du som ju också har
varit min andre far.
Du har länge haft rätt till denna förklaring, och det
var fegt av mig att inte ha givit dig den förr. Jag
hoppas nu ha varit så tydlig att du har förstått mig.
Herbert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
