Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Från Dane Kempton till Herbert Wace
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fråga. Antag att romantisk kärlek är orsaken, så är
den romantiska kärleken i alla fall det bästa i världen.
Man kan ej betala livets goda för dyrt. Jag vet att
det är ett outsägligt elände att vara gift med en som
man inte älskar. Det är att bli degraderad och
oigenkännlig, det är att bära lögnarens stämpel inför Gud!
Den människa vars yttre liv strider mot hennes inre
är ett framtvunget självmord. Det ligger något
majestätiskt i att »lägga ned sig själv av fri vilja», det ligger
en viss styrka i att sätta sin kropp i kloster för sin
själs välfärds skull, men att dö då allt inom en är varmt
och livsbegärligt, det är förfärligt. En sådan död dö
de som hållas tillsammans icke av själens utan av
konvenansens band. De som skulle vilja gå ifrån
varandra men inte våga, de dö rädslans skamliga död.
Självmordet är föraktligt, förutom att det är 3-nkligt,
då en människa jagas ut ur livet mot sin vilja, då hon
som en liten förskingrande bokhållare rusar från
varie-tén ner till Themsen och i sista andedraget tänker på
sitt halvtömda glas. Nej, jag underskattar inte det
tragiska i paradoxen. Men jag säger, att även om
kärleken vore ansvarig för detta (vilket den inte är),
skulle det ändå vara dåraktigt att avsäga sig kärleken.
Du frågar varför? Därför att dess faror äro
gemensamma för allt liv och vi äro så skapade att vi ej låta
skrämma bort oss från livets erfarenheter. Vi äro lika
ohågade att offra våra nätter som våra dagar. Vintrar
och somrar, alla årstider och alla klimat, farhågor och
förhoppningar, allt det djupaste, fullaste livets arbete
fordra vi som vår tillhörighet för alltid. Vi vakta
avundsjukt vårt känsloarv. Skulle du för allt i
världen vilja sova hellre än vaka, glömma hellre än min-
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>