Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Från Herbert Wace till Dane Kempton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det lämna vi åt tarvligare naturer, som tillbringa sin
förlovningstid med att högljudt bedyra hur outsäglig,
omätlig och outsläcklig deras kärlek är, som om den
ena ständigt fruktade att den andra skulle anse sig
ha gjort en dålig affär. Vi schackra och köpslå ej om
våra känslor, Hester och jag. Du tar säkert miste
och rör upp en storm i ett glas vatten.
»Tala ut!» säger du. Om inte mitt samvete vore
rent, skulle detta vålla mig oro. Men som det nu är,
vad har jag hållit hemligt? På vad sätt har jag
handlat svindlaraktigt? Och vem är det som ropar:
»bedragare»? Tala ut — om vad då?
Du ber mig säga henne vad hon är för mig; det vore
att säga henne vad hon redan vet, att hon är
Moderkvinnan, att hon av alla kvinnor är mig kärast, att av
alla livets vägar är den mig mest till behag, där jag får
gå vid hennes sida, att jag med henne skall finna det
högsta uttrycket för mitt jag och dess innersta liv,
och att jag i allt detta ärar henne på det vackraste,
upp-höjdaste sätt varpå en man kan ära en kvinna. Säg
henne detta, Dane. För all del säg henne det.
»Å, inte menar jag så», hör jag dig säga. Nåja,
låt mig då på mitt sätt säga dig vad du menar och be
dig säga henne det å mina vägnar. Som mina ögons
lust är hon ingenting för 111ig. Hon är inte en
sinnes-vällust, en leksak för min tankes utsvävningar och
känslans apoteos. Hon är inte en kvinna som gör min
puls feberaktig och 111ig själv vanvettig. Ej heller
är hon en kvinna som kommer mig att glömma min
mandom och stolthet för att darrande kasta 111ig ner
för hennes fötter och tjattra som en apa. Hon är inte
en kvinna som bringar mina tankar i oreda och världen
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>