- Project Runeberg -  Kärlek till livet /
10

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärlek till livet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han vaknade klockan sex, där han låg utsträckt på
ryggen. Han stirrade rakt upp i den gråa himlen och
kände att han var hungrig. Då han vände sig om på
armbågen, spratt han till, han hörde ett högljudt
fnysande. Och nu såg han en ren, som stod och
betraktade honom med vaksam nyfikenhet. Djuret befann
sig på knappa femtio fots avstånd, och för mannens
fantasi hägrade ögonblickligen den härliga synen och
doften av renstek fräsande och sjudande över elden.
Mekaniskt sträckte han sig efter sin oladdade bössa,
spände hanen och drog på trycket. Renen fnös och
rusade sin väg, slagen av hans hovar mot klipporna
framkallade ett skrällande ljud.

Mannen uppgav en svordom och slängde den
oladdade bössan ifrån sig. När han försökte resa sig,
jämrade han sig högt. Det var ett omständligt och
ansträngande företag. Hans leder liknade rostiga
gångjärn. De rörde sig motvilligt i sina gängor, och
för att böja eller räta ut dem måste han använda hela
sin viljekraft. Då han slutligen kom på fötter, drog
det om en god stund innan han förmådde räta upp sig
och stå rak som en människa.

Han kravlade sig upp på en liten klippa och tog
en överblick av omgivningen. Där fanns inga träd,
inga buskar, ingenting annat än ett grått hav av
mossa, där gråa stenblock, gråa små gölar och gråa
bäckar knappast bildade någon omväxling. Himlen
var grå. Ingen sol eller ens en aning om var den fanns.
Han hade ingen idé om var han kunde ha norr, och
han hade glömt vilken väg han gått för att komma dit
i går kväll. Men han var ändå icke vilsekommen.
Det visste han. Snart skulle han komma till »de små

10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:28:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/karlekliv/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free