Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helst, utom tala. Han förstår vad man säger till’en.
Se på’n nu! Han vet, att det är om honom vi tala.»
Hunden låg vid Skiff Millers fötter med huvudet
vilande på framtassarna och öronen spända för att lyssna.
Med ögonen fulla av iver uppfångade han ljudet av de
ord, som gingo över först den enes och sedan den andres
läppar.
»Och han är ännu fullt arbetsduglig. Han kan göra
nytta för sej i åratal. Och jag tycker om honom. Jag
tycker fan så mycket om’en.»
Skiff Miller tystnade, öppnade så ett par gånger sin
mun för att tala, men slöt den igen. Slutligen sade
han:
»Jag ska’ säja er vad jag vill göra. Det där ni sa’,
missis kan nog ha sin betydelse. Hunden har arbetat
strängt, han har kanske förtjänt att få ett bättre, så
han kan ha rätt att välja. Och nu ska vi lämna
saken åt honom. Vad han bestämmer sig för må gälla.
Ni bägge sitta kvar här. Jag säjer adjö åt er och går
stillsamt min väg. Vill han stanna, så kan han stanna.
Vill han följa med mig, så låter ni honom gå. Jag ska’
inte kalla honom till mig och ni kalla honom inte
tillbaka. »
Han såg med en plötslig misstanke på Madge och
tilläde:
»Men det får lov att vara ärligt spel. Inga
övertalningar, se’n jag har vändt ryggen till.»
»Naturligtvis spela vi ärligt . . .», började Madge,
men Skiff Miller avbröt henne.
»Jag känner till kvinnorna», förklarade han. »De ä’
så ömhjärtade. Och när hjärtat är med i spelet, kan
de mycket väl blanda om korten, titta i botten på leken
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
