Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag öfverfölls af en rysning och grep förskräckt efter
min fostermors kjol när mamsell Noth räckte mig
handen. Men min fostermor, som alltid påstod att
jag hade mjölk i ådrorna, och inte kunde tåla
»pjåsk eller sjåperi», tvingade mig slutligen att vidröra
de iskalla fingrar, som räcktes mig — att
blicka in i de svarta ögonen skulle ej en hel värld
ha förmått mig till — och jag hörde mamsell Noths
sträfva stamma, hvilken var lika skarp som hennes
ögon voro — säga — jaså, det är hon, stackars
kräk — hvarpå hon nickade stelt åt min fostermor
och åter sjönk i betraktande af en litografi af en
ung man i uniform, som låg bredvid henne på
bordet.
Min fostennor rörde om i elden, frågade hum
dags mamsell ville ha sitt té och iörsvann genom
den gula dörren, lämnande mig ensam med, som
jag tyckte, odjuret i sagan, och hon hade försvunnit
så kvickt, att jag ej hunnit följa henne. Jag
blef stående där jag stod och vågade hvarken se
upp eller röra mig, men efter en stund började det
kittla och sticka i min näsa och så brast det löst,
en lång rad våldsamma nysningar. Mamsell Noth
såg upp.
— Nå, hvarför står du, sätt dig. Det stod en
taburett ett stycke från bordet, utom kretsen från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
