Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glana ensam när en kan få sej en bonntolfva pä
två man hann? Nå?
Smedby-Pelle stannade också han och strök med
den frusna rockärmen droppet från näsan.
— Äsch, inte ä dä någe å funnra på inte, kläm
till bara. Jag går in till lång-Olson å köper
en dank å lite knaster, gryn ä dä fälle kvar hemma
i skåpe sen mor lefde, å fullt mä sofvel ha ja me
från prostens. Men för attan gubbar, ha man nu
också sett på — julebrännvin ja, ja dä får man
sno sej för, dä finns inte så mycke som en droppe
kvar i kuttingen.
— Ja gå du bara in till handelsman, så blir
dä väl bra med brännevinet, och därmed försvann
Smedby-Pelle med pojken i snögloppet.
Kalle bara stirrade efter honom.
— Dä va så men fanen — och klef därpå in i
boden. Där inne var fullt med folk, andedräkten
stod som en hvit ånga ur alla munnar, och lukten
af smorläderstöflar, fotogenos, bränvinsångor och
kall tobaksrök var öfverväldigande.
— Nä, se Kalle Norrgården är ute och stiger
i snöslasket, sade handelsbetjänten i det han torkade
sillake från de röda, svullna händerna; han har väl
inte hört nyaste nytt inte ? Limp-Lena är inte mer
hon, hon damp här utanför i morse, knall och fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
